Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/183

172

FÄR

FÄR

wåningar hög är prydlig och fast bygd. Til dess yttermera styrka äro anwände 70 skeppund stångjärn. Därwid befinnas 2 flygelbyggningar af sten, samt en wacker trägård. Hemmanet består af 0.25 Mantal och har öwer 20 tunnors årligt utsäde; dock lära flere andra hemmansdelar af Bruksägaren bliwit därtil lagde. Gården äger ymnigt höbol och god skog. Med Färna är förenadt Bockhammars Järnwärk, jämte där tilhörige Killinghammars stångjärns-hammar i denna Sokn, hwarwid smidas 2150 skeppund. Härtil kommer Leksjöbo järnwärk uti Söderbärke Sokn i Dalarne, hwarest smidet är 500 skeppund. Tilsamman 6000 skeppund. Alla dessa Järnwärk innehållande 9 stångjärnshamrar jämte Bastmora masugn samt hälften uti Björnhyttan, en masugn uti Grangärde Sokn i Dalarne, samt underliggande hemman utgöra en trakt om 1.4 qvadr. mil, som är et Fidei Commissgods tilhörigt Dahlsonska Slägten.

Färnebo, (Östra), en Sokn och Consistorielt Pastorat uti Gästrikland, håller i widd 3.03 qvadr. mil, samt innefattar 51.7 Mantal. Marken är i det mästa bärgaktig, med undantag af en trakt mot norr, där den är jämn och hedländ. Rådande jordarten är lera, samt lerblandad swartmylla, och mindsta delen sand. Skog finnes i allmänhet hjelpeligt. Några byar, ehuru få, äga dock däraf öwerflöd, wissa däremot föga mer än nödig wedbrand och gärdselfång. År 1810 war Folkmängden 2179. Kyrkan är belägen under 60 gr. 20 min. Polhöjd; 4.4 mil från Gefle. — Uti Soknen ligga 2 Järnwärk: Gysinge och Grönsinka.

Färnebo, (Wästra), en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och

Wagnsbro Härad, håller i widd 2.6 qvadr. mil, samt innefattar 104.2 Mantal. Jordmånen består nästan öwerallt af starkare och svagare Lera. Den sandås, som på Soknens östra sida sträcker sig från söder til norr, gör dock, at därintil liggande byar måste utså sin säd både i sand och sandblandad lerjord. Ehuru marken är bärgaktig och ojämn, utom den kyrkan närmast belägne trakt, samt andra här och där strödda slätter, giwas dock åkerfält, som kunna lämna brödfödan åt Soknens inbyggare. Här utsås öwer 1200 tunnor, mästadelen råg, mindre korn, blandsäd och hafra, mindst wete och ärter. Skog finnes til afsalu i många byar, några hawa blott til egna behof, och få lida aldeles brist därå. Den bästa skogen finnes uti Soknens Wästra trakt. År 1810 war Folkmängden 2801. Kyrkan är belägen under 59 gr. 56 min. Polhöjd; 4 mil från Wästerås. — Kyrkoherde-Bostället bestående af 2 Mantal, besås med 24 tunnor i bärande jordmån. Mulbetet är hjelpeligt. Foder för 40 nöt och 4 hästar inbärgas på Gårdens ängar. Skogen bliwer med tiden otilräckelig, och skulle redan wara utödd, om icke et öresland med in- och utägor från Berg by för lång tid tilbaka bliwit inköpt för at af Pastor nyttjas. Åbyggnaden af trä, är förfallen. Trägården swarar emot hushållets behof. — De betydligaste Gårdar i Soknen äro Fors, Stafre, Mälby och Capitens-Bostället i byn Norrål. Uti Soknen finnas utom Fors Järnwärk, 3 Bärgsmans-härdar och 2 Hamrar uti Rosshyttan, Långsjöhyttan, 3 sågwärk och 3 mjölqvarnar.

Färnebo, et Consistorielt Pastorat uti Wärmeland, Fögderiet Östersyslet och Filipstads Bärgslag, innefattar en Stad: