|
GÖT | ||
|
nämligen Domkyrkan, Tyska kyrkan och Garnisons-kyrkan, samt 1 uti Amiralitets Warwet. År 1810 war antalet af hushållen 3822, och Folkmängden 19856, waraf 9633 woro mankön och 10223 qwinkön. År 1805 war Folkmängden 17760, hwaraf 11939 bodde uti Egenteliga Staden och 5821 i Förstäderne. Näst efter Stockholm finnes ingen Stad i Skandinavien som öwerträffar denna i Folkmängd. — Göteborg är Säte för en Landshöfdinge, en Biskop, et Gymnasium, et Amiralitet med Escader, en Fortifications Brigad, en Garnison, et Ostindiskt Handels-Compagnie, et Wetenskaps och Witterhets Samhälle, samt en Hallrätt. Här är ock en Trivial-Skola och 2 Boktryckerier. Med Manufacturer och Fabriker af hwarjehanda slag är Staden försedd. Här finnas 3 klädes- och ylletygs-fabriker, 1 tröje- och strump-wäweri, 2 buldans- och segelduks-fabriker, 3 färgerier, 1 waxduks-fabrik, 1 Engelskt garweri, 1 Engelskt gjuteri, 2 spegel-fabriker, 2 såpsjuderier, 4 tobaks-fabriker, 3 sockerbruk, 1 puder- och stärkelse-fabrik, 2 metall-fabriker. — Handelen är ganska betydlig och widsträckt, samt näst efter Stockholms den ansenligaste i Riket. De waror med hwilka handel idkas och som exporteras äro stångjärn til wid pass 110000 skeppund, finare järn, järnsmide, spik och stål 10000 skeppund, bräder 32000 tolfter, tjära och beck 3000 tunnor, sill 170000 tunnor, silltran 32000 åmar, utom många andra slags waror af mindre wärde, samt Ostindiska waror. Årligen afgå härifrån mellan 6 och 700 skepp til utrikes orter. Staden äger wid pass 160 egna skepp, dragande tilsamman omkring 9000 läster. År 1805 funnos här 202 Handelsmän och 236 |
Mästare uti åtskilliga handtwärk. Hamnen är god; en Örlogsflotta kan där beqvämligen ligga för ankar. Stadens åkerjord utgör 1578 tunnland. År 1810 underhöllos i Staden 153 hästar, 5 oxar, 171 kor, 15 ungnöt och 50 får. Stadens Riksdagsnumer är 4.[Dj 1] GÖTEBORGS HÖFDINGDÖME. Detta utgöres utaf Landskapet Bohusland, samt en liten del af Wästergötland. Det är beläget mellan 57 gr. 30 min. och 59 gr. 10 min. Polböjd. Det omgiwes af Norge, Dalsland, Wästergötland och Kattegat. Det håller i längd 16 mil, i största bredd 4 mil och i widd 42 qvadrat mil. — Marken är i allmänhet bärgaktig, samt genomskuren af åar, bäckar och sjöar. Den öfra delen af Landet som gränsar til Dalsland kallas Fjällgården; den är bärgaktig och skogrik. Den trakten som ligger mellan Fjällgården och Hawet kallas Slättlandet. Det är ingalunda slätt för bärg, men kallas så, emedan där är brist på skog. Den tredje trakten utgöres af Skärgården, eller Öarne och Holmarne belägna i Hawet, hwilka til större delen hawa sandaktig och dyaktig jordmån. Mellan bärgen på fasta landet är marken merendels fruktbar, och här finnas goda åkrar och ängar. Af de til Länet hörande Öar äro följande 3 de ansenligaste: Oroust, Tjörn och Hisingen. Ingen ström af betydenhet finnes mer än Göta Älf. Ingen sjö af synnerlig storlek finnes i landet; men några Fjärdar sträcka sig djupt in i landet, däraf Hakefjärden och Gullmarsfjärden äro de ansenligaste. — Produkter. Säd är wäl landets förnämsta produkt, men den förslår icke til inbyggarnes behof. År 1810 utgjorde öpna åkerjorden 42776 tunnland, det är en tjugutredjedel af landets |
- Djurbergs tillägg:
- ↑ De 3 förstäderne ligga i följande ordning: Haga, Masthugget och Majorne. Egenteliga Staden håller i längd 800 famnar och i bredd 500; men med förstäderne är dess längd 2200 famnar. Gator och gränder uti egenteliga Staden äro 24 til antalet, däraf 10 gå efter längden af Staden och 14 efter bredden. De trakter som äro belägna wäster om gamla Amiralitetswarwet bära namn af Majorne, Sågängen, Hästhagen, Klippan, Röda sten, m. m. De hawa tilförene hört til Örgryte församling, men afståndet från kyrkan gjorde nödwändigt at inrätta en ny Församling, som blef kallad Marieberg. Den bebos til större delen af sjöfolk och personer, som tilhöra warwen, eller hawa sin bärgning genom den rörelse som upkommer af sjöfarten. Kyrkan är belägen 1100 famnar från egenteliga Staden. År 1810 war Folkmängden 19,856, däraf i Domkyrko Församlingen 5241, i Tyska 3052, i Garnisons 5386, i Hospitals, Fattighus och Spinhus Församlingarne 521, i Amiralitets Församlingen 3054, i Mariebergs 2456. År 1813 steg Folkmängden uti egenteliga Staden til 15,296. När härtil lägges Amiralitets och Mariebergs Församlingarne, blir Folknumern öwer 20 000. Sidstnämnde Församlingar höra likwäl icke til Staden, ehuru de i tabell längderne därtil räknas. Garnisons Församlingen i Älfsborgs Fästning räknas jämwäl til Göteborg. Den består til det mästa af Manskap, som från Staden commenderas dit. Wid Gymnasium äro 7 Lectorer Lärare. Allmänna inrättningar och stiftelser äro et Hospital, et Fattighus, et Kurhus, et Barnhus, et Frimurare Barnhus, et Sjukhus, en stiftelse at understödja sängliggande fattiga, nödlidande och sjuke, samt et Arbetshus. Här är ock en wattuledning. Här finnas 3 Apotek däraf 2 uti egenteliga Staden och 1 i Masthugget, samt 3 Boktryckerier. Af Fabriksanstalter funnos år 1812, twå Klädesfabriker, 1 Bomullsspinnerifabrik, 1 Kattunstryckeri, 2 Repslagerier, 3 Färgerier och Tryckerier, 1 Tapétmakeri och Färgfabrik, 5 Sockerbruk, 3 Skinn- och Lädergarwerier, 2 Spegelfabriker, 7 Urfabriker, 1 Såpsjuderi, 1 Linoljefabrik, 15 Tobaks- och Snusfabriker, 1 Kortfabrik. År 1810 funnos i Staden 361 Grof- och Minut-Handelsmän, 51 Victualie Handlare, 32 Fabrikörer, samt 305 Wärkstäder uti 43 särskilda slags Handtwärk. Medeltalet af 1811 och 1812 årens exporter [ 1063 ]woro 84,808 skeppund Stångjärn, 3387 dito finare Järn och Smide, 3820 dito Stål, 343 dito Spik, 380 dito Alun, 524 dito Bärgmåssa, 28,405 tolfter Bräder, 10,178 Bjälkar, 12,420 tunnor Tjära, 478 tunnor Beck, utom andra Swenska Produkter af mindre betydenhet, Ostindiska waror, samt waror inkomne från utrikes Orter. Stadens område eller ägor utgöra 1844 tunnland. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1062]
