Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/265

254

HED

HED

Stockholm och 7.4 mil från Falun, håller i widd 30 tunnland, härunder begripne trä- och kålgårdar med höslotter, som finnas inom staketet. Staden är föga regulier; Gator och gränder äro til större delen krokige. År 1810 war Folkmängden 699. Inbyggarne nära sig förnämligast af handel och handtwärk, men månge jämwäl af åkerbruk. Handelen idkas förnämligast med säd, salt, lifsmedel, kramwaror, samt andra för Bärgslagen behöfliga waror. Därifrån hämtas åter tackjärn och stångjärn, hwaraf det förra sändes til Hammarwärken i Gästrikland och det sednare til Wästerås för at widare fortskaffas til Stockholm. Af Manufacturer finnes en Tobaksfabrik, Wärkstädernas antal är wid pass 65 uti 25 särskildta handtwärk. Stadens åkerjord utgör 798 tunnland, äng och beteshagar nära 1100 tunnland. År 1810 underhöllos här 52 hästar, 2 oxar, 278 kor, 64 ungnöt och 92 får. Den 2 Februari hålles här marknad, som påstår i flera dygn och är en af de ansenligaste i Riket. Stadens Riksdagsnumer är 55.

Hedmora, en Sokn i förenämnde Landskap och Fögderi, utgör jämte Hedmora Stad et Regalt Pastorat, som år 1810 beboddes af 5341 inbyggare. Hedmora Sokn håller i widd 3.1 qvadrat mil och innefattar 114 Mantal. Marken består til större delen af jämna och bördiga slätter, eller så kallade dälder, som omgiwas af merendels med skog bewuxna bärg. Den öfriga delen är stenig och bärgaktig, med liten åker och ängsjord, men mera skogrik. Rådande jordmånen är sand och skarp lera, äwen på några ställen endast lättjord. En del af Soknen har god och ymnig skog, en del behjelpelig, och några byar aldeles ingen. Det

wanliga höst-utsädet utgöres af råg, omkring 650 tunnor, och några få fjärdingar wete. Wårutsädet stiger til 16 à 1700 tunnor, hwaraf mindst trefjärdedelar är hafra. Til detta utsäde brukas något öppen åker, som hwartannat år ligger i träde, men största delen af jorden nyttjas til circulationsbruk. Mulbetet uti Soknen är öweralt wid byarne swagt och otilräckeligt. De fläste nödgas betjäna sig af fäbodar, af hwilka en del äro belägna på Prästhytte och Norns skogar, och en del på nästgränsande Sokneskogar, såsom Norbergs, Säters och Söderbärkes. År 1810 war Folkmängden 4642. Kyrkan är belägen på landets grund nära til Staden och nyttjas gemensamt med Stadens inbyggare. — Uti Soknen finnes 4 Järnwärk: Norn, Turbo, Prästhyttan och Wikmanshyttan, hwilka bestå af 6 stångjärns hamrar, 2 spikhammar-stockar, och 2 knipphammar-stockar, 1 plåtugn med sin hammare, och 3 masugnar för tackjärnsblåsning. Af dessa ligger den för Prästhyttan 0.5 mil från Wärket och kallas Drecks masugn. De öfriga bägge masugnarne ligga den ena wid Norn och den andra wid Wikmanshyttan. Wid Norns Järnwärk befinnes en kyrka, som utgör en Kapellsförsamling hwartil höra utom Wärket åtskilliga nästgränsande byar, innefattande 27 Mantal. — Et för detta Järnwärk wid namn Davidshyttan med en ämneshammare, samt 2 spik- och knipphamrar, Falu bärgslag tilhörigt, är jämwäl beläget inom Soknen, men smidet är för närwarande flyttadt därifrån til Awestad.

Hedrum, et Pastorat uti Grefskapet Laurvig i Norge, består af 3 Soknar: Hedrum, Moderförsamling, samt Qvelle och Hvarnäs, Annexer. År 1801 war Folkmängden 2536.