Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/297

286

HUS

HUS

utsäde, någorlunda höbol, ingen skog, gammal åbyggnad.

Husby-Sjutolft, en Sokn, och Regalt Pastorat i Upland, Upsala Län och Trögds Härad, håller i widd 0.36 qvadrat mil, samt består af 28.3 Mantal. Marken är i det mästa jämn. Rådande jordmånen är stark lera, med obetydlig swartmylla. Skog finnes ingen, utan til bränsle och andra behof måste den köpas från de Soknar som däraf äga godt förrråd. Utsädet är 400 tunnor. År 1810 war Folkmängden 590. Kyrkan är belägen under 59 gr. 39 min. Polhöjd; 2.7 mil från Upsala. Den betydligaste Gården i Soknen heter Ekolsund.

Husby, en Sätesgård uti Stafby Sokn i Upland, med 1 Mantal frälse, äger 40 tunnors utsäde, höbol til 200 sommarlass, hjelpelig skog, föga ansenlig Mangårdsbyggning, ganska ansenlig ladugårdsbyggnad af sten.

Husby, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Oppunda Härad, håller i widd 0.67 qvadrat mil och består af 47.2 Mantal. Marken är mera jämn än bärgaktig. Rådande jordarten är lera. En del af Soknen har hjelpelig skog, en del lider brist därå. Utsädet är 340 tunnor. År 1810 war Folkmängden 875. Kyrkan är belägen under 58 gr. 55 min. Polhöjd; 2 mil från Nyköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Torp, Husbygård och Tärnö.

Husby, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Fögderiet Rekarne, håller i widd 0.87 qv. mil och består af 38.5 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn. Rådande jordarten är lera. I allmänhet lider Soknen brist på skog. Utsädet är: Wete 56 tunnor, råg 236, korn 84, blandsäd 50, hafra 12, ärter 24,

utom potäter. År 1810 war Folkmängden 1292. Kyrkan är belägen under 59 gr. 18 min. Polhöjd; 6.6 mil från Nyköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Rosswik, Ryningsberg och Lundby.

Husby, et Regalt Pastorat i Dalarne och Näsgårds Fögderi, håller i widd 4.2 qvadrat mil, samt innefattar 80.9 Mantal. Enär de bärgaktiga och de til större delen skogbewuxna och obebodda trakter undantagas, hwilka angränsa Garpenbergs by, Wika och norra delen af Skedewi Soknar, kan Soknen egenteligen icke kallas bärgaktig ej heller bestående af jämn mark. Mellan mindre skogfulla och stenbundna höjder af klapper och pinmo framsticka mer och mindre odlade och för odling skickliga slätter, prydde af större och smärre byar, omgiwande af eller ägande i sit granskap någon sjö. Ju närmare man kommer til kyrkan mot södra delen af Skedwi och Hedmora rå bliwa dessa slätter af betydenhet; de genomskäras af Dal-älwen, och utgöra den så kallade Framsoknen, bestående af wackra åkerfält. Betraktar man Soknen efter hela sit område, så kan den likwäl hänföras til de Soknar, som äga mera bärgaktig än slät mark, dock icke så at den kan anses bland dem, hwilka, för Folkmängdens bärgning på de här befintliga 80.8 Mantal, af nära 4000 människjor, äro oskicklige. — Jordmånen är wäl icke den bästa, men i allmänhet icke heller den sämsta. Undantagande nära wid Dalälwen, af några hundra famnars bredd, längs efter henne å bägge sidor, som utgör en af större och mindre tilsats lera fin sandbädd, som på djupet förwandlar sig til en simmig materia, består jordmånen öweralt af mer och mindre hård lera, mera