|
HÄR | ||||||||||||||||||||||||||||
|
ansenlig dal omkring älwen Ljungan. — Marken är i allmänhet bärgaktig och här finnas få jämna fält, och desse äro jämwäl af ringa widd. Landet är til större delen upfyldt af bärg och dalar, mossar, kärr, sjöar och annan oländig mark, samt har få upröjda trakter. — De högsta bärgen äro Sånfjeldet, Särffjeldet, Rutefjeldet, och Skarsfieldet. De ansenligaste strömar äro Ljusnan med sina grenar, Mitån, Weman och Härjeån samt Ljungan. De största sjöar äro Härjesjön, Wikasjön, Lossen, Rogen och Storsjön. — Jordmånen består mästadelen af mojord, sand och swartmylla; lera är sällsynt. Åkerjorden är ringa, och åkerbruket giwer icke tilräckeligt säd til Landets behof. — Ängarne och slåtterlanden äro widsträckta och mulbetet ymnigt, hwarför ock boskapsskötsel idkas med fördel, samt utgör Almogens förnämsta näring. Humla, hampa, kålrötter och rowor hawa god trefnad. Potäter planteras ock samt giwa i frostfria somrar ymnig afkomst. Skog finnes i öwerflöd; den nyttjas här til inga andra behof än husbyggnad, wedbrand och stängsel. Bräder sågas föga och tjära brännes litet, och det af dessa waror endast til husbehof, emedan transporten af dylika saluwaror är ganska lång. Skogen emot Österdalarne har wäxtlig mark och är därföre den bästa skogstrakten. — I skogarne finnas flera slags wilda djur, såsom björn, warg, järf, räf, älg, ren, mård, och andra slag, samt ymnigt ätelig skogsfågel, såsom tjäder, orre, ripa, och hjerpe. — Af skattbara mineralier finnes koppar, myrjärn, kalk, marmor, brynsten, ställsten och andra slag. — Landet är ringa bebodt. År 1810 steg Folkmängden til 4293. Befolkningen är således |
41 människjor på qvadrat-milen. År 1766 war Folknumern 3631. — Inbyggarne nära sig af boskapsskötsel, skytteri och fiske, samt et ringa åkerbruk. De waror som härifrån afsättas äro boskap, smör, ost, skinnwaror, pälswärk, wäfnad, träslögder samt något arbetad koppar och järnsmide. — Landskapets wapen är et Smedjestäd med en tång och 2 Hamrar. I anseende til Landtregeringen hörer Landskapet til Jämtlands Län, samt utgör däraf et Fögderi, innefattande 90 Mantal. I hänseende til Cleriska författningen hörer det til Härnösands Stift och Jämtlands södra Prosteri, samt består af 2 Pastorat Sweg och Hede, hwilka innefatta 7 Soknar och 3 Kapell tilsamman 10 Församlingar. I anseende til Rättegången hörer det til Jämtlands Jurisdiction. I anseende til Bärgswäsendet hörer det til Wästernorrlands Bärgmästaredöme. Hwad Militären beträffar, så hålles här intet krigsfolk, och här är ingen Rotering, dock betalas något öwer 300 R:dr Rotepenningar, hwilka äro anslagne til lön åt Öwersten wid Jämtlands Regemente. Följande förtekning wisar Pastoraten, Soknarne och Kapellen i Landet, jämte den Folkmängd som hwarje af dem ägde år 1810.
| ||||||||||||||||||||||||||||
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/313
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
