Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/335

324

IST

IST

Norrska och Swenska häfder från undergång. Här finnas 2 Skolar, den ena i Reikevig och den andra i Holum, samt 2 Boktryckerier, det ena i Holum och det andra i Rappsöe. — Regeringen öwer Ön förwaltas af en Landshöfding, på Landets språk Stiftamtmand kallad, som har sit Säte på Kungsgården Bessastader. Ön är fördelad uti 3 Amt och 4 Fjärdingar, nämligen Wästra Fjärdingen som utgör et Amt, Södra Fjärdingen likaså, samt Östra och Norra Fjärdingen et Amt. Dessa Fjärdingar och Amt äro återigen indelte uti 19 Fögderien eller så kallade Sysseler. Här finnas 6 Städer: Reikevig och Wästmannöe uti Södra Amtet, Grönnefjord och Isefjord i Wästra Amtet, samt Öefjord och Eskefjord i Norra och Östra Amtet. — Ön har warit obekant för Européer til midten af nionde århundradet, då den blef upfunnen af Norrmän. År 870 bosatte sig här de förste Norrmän. Inbyggarne woro sjelfständige under en democratisk Regering, til år 1261, då de friwilligt gåwo sig under Norrska Kronan, och från den tiden blef Island en Norrsk Provins. De förblewo ock under Norrsk Regering til år 1387, då de tillika med Norge kommo under Danska Kronan.

Istorp, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Marks Härad, består af 3 Soknar: Istorp, Moderförsamling, samt Öxnewalla och Hörred, Annexer, och innehåller 76 Mantal. Utsädet är 1740 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2496. — Istorp Sokn innefattar 35.6 Mantal. Marken är mera jämn än bärgaktig i halwa Soknen samt tämeligen bördig. Rådande jordmånen är lera til något mera än hälften, den öfriga mylla och något sand. De fläste hemman hawa

ingen skog, de öfrige någorlunda sit bränsle. Utsädet är 726 tunnor. År 1805 war Folkmängden 976. Kyrkan är belägen under 57 gr. 20. min. Polhöjd; 11 mil från Wänersborg. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Kransbro, Byslätt och Kärret.

Istrum, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Walla Härad, är Annex til Warnhems Pastorat, samt innehåller 9.4 Mantal. Marken är någorlunda jämn. Rådande jordmånen är sandmylla och mojord. Skogstilgången är hjelpelig. Utsädet, då twåtredjedelar af öpna jorden årligen wanligen besås, är 90 tunnor råg, och 170 tunnor hafra. Korn, blandsäd och ärter sås obetydligt. År 1810 war Folkmängden 468. Soknen är förenad med Eggby Sokn om en och samma kyrka, och finnes under detta namn på Kartan öwer Mariestads Län.

Istrum, (Store och Lillegården), en Gård, uti förenämnde Sokn är Capitens-Boställe, består af 1.5 Mantal, och är af Säteri natur. Utsädet är 8 tunnor råg, och 16 tunnor hafra, när twåtredjedelar af jorden årligen besås. Höbolet är swagt, men skogstilgången hjelpelig.

Isum, en ansenlig Gård uti Froens Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge.

Iwelstorp, en Sätesgård i Södermanland.

Iwetofta, en Sokn och Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Willands Härad, består af 40.7 Mantal. Marken är något bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen omskiftar af sand, lera, mull och mjälljord. Soknen har ymnig ek- och bokeskog å frälsejorden, men Krono- och Skatte-jorden måste köpa wedbrand från Näsums och Wånga Soknar. Utsädet är 1200 tunnor af all slags säd. År 1805 war Folkmängden 1615.