Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/346

JÄM

JÄM

335

utgjorde 14040 tunnland. Samma år underhöllos i Länet: hästar 5926, oxar 1475, kor 24019, ungnöt 8230, får och getter 41093. Det är indeladt i 3 Fögderien: Jämtlands Norra, Jämtlands Södra och Härjedalens, hwilka innehålla 912 Mantal. Det hörer helt och hållit under Härnösands Stift, och består af 2 Prosterien: Jämtlands Norra och Jämtlands Södra, til hwilket sednare Härjedalen hörer, hwilka innefatta 1 Stad, 14 Pastorat samt 56 Soknar och Kapells-Församlingar. I anseende til Rättegången hörer det til Wästernorrlands Lagsaga, samt består af 2 Häradshöfdinge-Jurisdictioner: Jämtlands Norra och Jämtlands Södra, til hwilket sednare Härjedalen hörer. Rörande Bärgwäsendet hörer det til Wästernorrlands Bärgmästardöme. Jämtland håller krigsfolk, men Härjedalen icke.

Jämtlands Lappmark. Med detta namn har man brukat betekna hela den landsträckan, som uti en böjning är belägen mellan den bebodda trakten af Jämtland och fjäldryggen, sträckande sig från Owikens Pastorat genom Pastoraten Undersåker, Offerdal, Fölinge och Hammerdal til Sax-älwen. Denna utsträckning kunde vara riktig en tid, då antalet af Lappfolk uti de 3 förstnämnde Pastoraten war någorlunda ansenlig, men nuförtiden, då den därstädes är ringa bör benämningen af Lappmark i dessa Pastorat förswinna. År 1805 steg antalet af Lappfolk af bägge könen, unga och gamla sammanräkade, uti Pastoraten Owiken, Undersåker och Offerdal til allenast 51; det är icke en tredjedel af det Lappfolk som wistas i Ångermanland och föga mer än det antal, som uppehåller sig i Medelpad, hwilka landskap icke hawa någon Lappmark. De Lappar som

wistas i förenämnde 3 Pastoraten förstå Swenska, samt biwista Gudstjensten uti närmast belägne Soknars kyrkor. Jämtlands Lappmark inskränkes således nuförtiden inom de norra delarne och fjäldtrakterne i Fölinge och Ströms Soknar. Denna landsträcka håller i widd mellan 40 och 50 qvadr. mil, är upfyld af bärg, sjöar, kärr, mossar, hedar och skog, samt har få upröjda platser, hwarest Nybyggare nedsatt sig. De uti denna Lappmark boende Lappar, af bägge könen, unga och gamla sammanräknade, stego år 1805 til 320, hwaraf 89 hörde til Fölinge och 231 til Ströms Sokn. För dessa Lappars Gudstjänst äro här 2 Kapells-kyrkor upbygde: Frostwik och Borgwatnet, därutaf det förra ligger i Fölinge och det sednare i Ströms Sokn. Lapparne uti denna Lappmark underhålla omkring 7000 Renar.

Jämtlands Älwen. Denna är en af de största Strömar i Riket. Hon har sit ursprung i Norge, wid fjäldryggen, under 64 grad. 10 min. Polhöjd. Hon flyter genom hela Jämtland, genom de stora sjöarne Torren, Kallsjön och Storsjön, sedermera genom Medelpad och faller i Botniska hawet efter et lopp af 35 mil. Hon har i Orten olika namn efter de Soknar hon flyter igenom. Wid utloppet utur Storsjön kallas hon först Krokoms-älwen, sedermera Lits-älwen, widare Ragunda-älwen och sidst wid utloppet i hawet Indals-älwen. Under sit lopp formerar hon åtskilliga stora forssar, af hwilka Edsforssen i Ragunda Sokn är den ansenligaste. Älwen nedstörtar där utför et bärg, med et fall af nära 40 famnars högd; hwilket är et af de högsta och präktigaste i Europa. Hon rinner sedan genom Fors Sokn med 3 stora fall, hwaraf det ena 1.2 mil från