KIN |
| ||
är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Ginkalunda och Hede. Kinnarum, en Sokn i förenämnde Landskap, Län och Härad, är Annex til Seglora Pastorat, samt innehåller 17.7 Mantal. Marken är allestädes mindre bördig, mästadelen bärgaktig och en liten del af Soknen jämn. Rådande jordmånen är röd mjäljord och något sand. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 420 tunnor. År 1805 war Folkmängden 993. — De märkwärdigaste orter i Soknen äro Wiskarhult en Sätesgård, Grawenfors et Järnwärk, och Bålån et Kopparwärk. Kinnared, en Sokn i Halland, och Halmstads Härad, är Annex til Torups Pastorat, samt innehåller 13 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. Skog finnes icke tilräckelig til behowet, hwarföre en del hemman måste söka til sina behof däraf från det när belägna Småland. Utsädet är 120 tunnor, mästadelen hafra. År 1805 war Folkmängden 303. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. Kinnared, en Frälsegård i förenämnde Sokn, består af 1.5 Mantal, äger 24 tunnors utsäde, mästadelen hafra, någon smärre furuskog, mangårdsbyggning af trä. Kinne, et Härad uti Wästergötland och Mariestads Län, innehåller 15 Soknar: Klewa, Sil, Götened, Holmestad, Wättelösa, Ledsjö, Lugnås, Bresäter, Forshem, Fullösa, Wedum, Österplana, Kestad, Medelplana, Wästerplana. Kinnefjärding, et Härad uti förenämnde Landskap och Län, innehåller 1 Stad: Lidköping, och 13 Soknar: Härened, Hofby, Skåfteby, Säwared, Lindärwa, Hasselösa, Källby, Broby, Skeby, Hangelösa, Huseby, Skälwum, Owa. |
Kinnekulle, et Bärg i Wästergötland och Mariestads Län, beläget wid Wänern. Det håller i lodrätt högd öwer Wänerns wattubryn 132 famnar, samt synes 7 à 8 mil likasom en hattkulle öwer horizonten. Det är i norr och söder 1.5 mil långt, och håller i sin största bredd 0.6 mil. Det består af widsträckta afsättningar, eller trappwis lagde fält, som innehålla hela Soknar, hwartil kommer at dessa afsättningar äro betäckta med åkrar, ängar och skog, både af barr- och löfrän. Hwartdera fältet består af särskildta bärgarter, hwilka, äwensom afsättningarne gå nästan horizontelt omkring bärgets medelpunkt. Dessa afsättningar äro åtskiljde med lodrätta afbrytningar eller så kallade Klewor, som likna kyrko- eller slottsmurar: 1:o Sandstens-Klewan, eller nedersta warwet, som wilar på granit, är 150 famnar bred, och i lodrätt höjd, med hela sluttningen, 14 famnar, består af wit sandsten, som stöter något på gult, betäckt med sand, samt swart och något rödblandad mylla, men på några ställen mojord. På wästra sidan, wid Hällekis, Råbäcks och Hjelmsäters stränder, ser man, när Wänern starkt utfallit, huru detta warf utstryker i sjön flera famnar, under wattubrynet, uti tunna skifwor, eller lager, ofta ej 2 tum mäktige, då däremot de åwanföre befintlige hålla 4 à 5 qvarters tjocklek. 2:o Limstens-Klewan, hwars jordmån är dels swartmylla, dels röd och swart kalksten, är i längden 270 famnar, men i lodrätt högd 12. Detta stratum är af Kalksten, som bliwer til god kalk genom bränning, Lewersten, som i elden springer i stycken, och Orsten, hwilken är kristalliserad, såsom et salt. Åwanpå limstenen ligger et kråkbärg i hårda och |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/368
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer