Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/386

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
KRI
KRI 375

södra delen åter och för de hemman, som gränsa närmast intil sjön Borens stränder saknas all slags barrskog och hawa de endast uti deras ängar och hagar någon löfskog, bestående til mindsta delen af ek, den öfriga af björk, samt något af al och asp, samt annan slags löfskog. Utsädet, så wäl wid hemman som torp och backstugor steg år 1810 til 738 tunnor, däraf wete 11, råg 343, korn 55, blandsäd 100, hafra 90, ärter 29, potäter 104. Oaktadt 3 Järnwärk inom Soknen köpes dock ej mycken säd i goda år sedan odlingshågen wisat sin wärkan. Mantalen äro 42. År 1815 steg Folkmängden til 1524, däraf mankön 721 och qvinkön 803. Befolkningen är således 965 människjor på qv. milen. År 1790 war Folkmängden 1349; den har således på et fjärdedels Seculum ökat sig med 175. På hwarje Mantal belöper sig 850 tunnland, och å warje person 24 tunnland. År 1815 underhöllos i Soknen: hästar 188, oxar 176, kor 708, ungnöt 225, får 1016. Kyrkan, som är ansenlig och wacker, är belägen under 58 gr. 36 min. Polhöjd; 2.8 mil från Linköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Oliwehult, Älgmyra, Carlsby, Storberg och Spång. Här finnas jämwäl 3 Järnwärk Öfra och Nedra Carlström, samt Qwarn, 4 sågwärk, däraf 2 skattlagde, 4 mjölqvarnar, däraf 2 husbehofs och 2 skattlagde. Utmed sjön Boren är et kalkbrott. Flere mineralkällor finnas, däraf en är godkänd och med brunnshus försedd, wid Qwarns Järnwärk, nyttjas af kringboende. På Litsqwarns ägor å Borggöls-Bärget och på Capitens-Bostället Bölnarps ägor å Wargklefs-Bärget äro ganska tydliga lämningar efter förskansningar. På det sednare stället syntes ej mycket

längesedan porthakarne, och omkring bägge orterne hawa flera gamla stora hästskor och mindre stridswapen funnits i jorden; men ingen känner tiden af desse byggnaders upkomst eller förfall. Nota. Uti Soknens areala widd är andelen uti sjön Boren icke intagen, emedan man icke känner huru långt dess område sträcker sig uti sjön.

Krigsdala, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Kalmar Län och Tunaläns Härad, innehåller 37.4 Mantal. Jordmånen i denna Sokn består til det mästa af swartmylla, men på några ställen af den så kallade flottleran. Större delen af hemmanen hawa widlöftiga ägor, men nog stenbundna och bärgiga; dock är mulbetet hjelpeligt. De fläste hemman hawa tilräckelig skog til husbyggnad, och något til afsalu. Utsädet är omkring 500 tunnor, korn och råg. Här odlas med all flit, fast många jordbrukare för den stenbundna markens skull ofta anwända 60 dagswärken på 6 kappeland; hwarföre nästan hwarje brukare nu på en tid af 17 à 18 år odlat många kärr och mossar til åker och äng. År 1810 war Folkmängden 2267.

Kristian, et Amt uti Kristiania Stift i Norge, beläget mellan 60 gr. 10 min. och 62 gr. 20 min. Polhöjd, består af 3 Fögderien, som äro: Totens, Valders och Gudbrandsdalen, samt 5 Häradshöfdingdömen, nämligen Hadeland, Toten, Valders, Södra Gudbrandsdalen och Norra Gudbrandsdalen. Dessa utgöra 17 Pastorat, som innefatta 68 Soknar. Följande Förtekning wisar dessa Pastorat, med den Folkmängd, som hwart och et af dem ägde år 1801.

1 Land 5119
1 Slidre 3197
1 Ourdal 6169
  Transport. 14485