Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/389

378

KRI

KRI

merendels wälbygde, tilhörige Inbyggare i Staden.

Kristiania Fjord som också kallas Follo-Fjord, en ansenlig Fjärd som går in från hawet, mot norden, mellan Smålänens Amt å östra sidan, samt Grefskapen Laurvig och Jarlsberg och Budskeruds Amt å den andra, ända til Kristiania, samt är 10 mil lång. Wid öpningen åt hawet är han 3 mil bred, men smalnar småningom af. Wid öpningen och uti honom ligga många Öar och Holmar, och wid dess stränder äro åtskilliga Städer, Lastageplatser och Hamnar.

Kristiania Lagsaga. Denna är belägen uti Kristiania Stift samt innefattar 9 Häradshöfdinge-Jurisdictioner, nämligen, Aggers, Folloug, Nedre Rommerige, Övre Rommerige, Land och Hadeland, Ringerige og Hallingdal, Valders Lier och Modum, hwaröwer är en Lagman, som bor i Kristiania, hwarest Lagmanstinget hålles.

Kristiania Stift och Höfdingdöme. Detta är beläget mellan 58 gr. 40 min. och 62 gr. 40 min. Polhöjd. Det gränsar til de öfriga Stiften i Norge, utom Nordland, til Swenska Landskapen Dalarne, Wärmeland och Dalsland, med en sträcka af 50 mil. Från Bergens och Trondhiems Stift skiljes det genom en Fjäldrygg, som är en del af Kölen, och från Dalarne genom en sidorygg af sidstnämnde ås. Det håller i längd 44, i sin största bredd 25 och i widd 840 qvadrat mil, och är således så stort, som Götaland. Med strömar och sjöar är det rikeligen försedt. De största älwer som flyta genom detta Land äro til flästadelen de ansenligaste som finnas i Norge: nämligen Glomen, som til nästan hela sin längd rinner genom landet, Lougen, som jämwäl med hela sin

längd genomströmar landet och under namn af Vormen faller uti Glomen, Dramsälwen, Louven samt Trysildälwen, hwilken sedermera går in i Wärmeland och där kallas Klarälwen. De ansenligaste sjöar äro Mjösen, Fämund, Randsfjorden, Holsfjorden och Öjeren. — Norra och wästra delarne af detta Land, hwilka ligga inwid Fjäldryggen äro kalle och föga bebodde, men de medlersta och södra nägderne äro bland de fruktbaraste i Norge. Sädeswäxten i detta land är den betydligaste framför de öfriga Stiften i Riket, i synnerhet i Hedemarken; likaså utmärker sig detta Stift medelst sina betydliga Skogar, Sågwärk och Järnwärk, jämwäl Koppar- och Silwerwärk. Detta Stift är för öfrigt det folkrikaste och wigtigaste i Riket. År 1801 steg antalet af hushållen til 75847, hwaraf 7338 bodde i Städerne och 68509 på Landsbygden, och af inbyggare til 379237, af hwilka 36691 bodde i Städerne och 342546 wistades på Landsbygden. År 1769 war hushållens antal 63008, och inbyggarnes 315043. — Landet innefattar 6 Amt, nämligen Aggershus, Smålänens, Hedemarkens, Kristians, Budskeruds och Bradsbergs af hwilket sidsta endast hälften ligger uti detta Stift, och består af Fögderiet Nedra Tellemarken, men den andra hälften hörer til Kristiansands Stift. Dessa Amt hawa hwar sin Amtman til Föreståndare, men Landshöfdingen är tillika Amtman öwer Aggershus Amt. Förenämnde 6 Amt hawa fordom warit indelte i 14 Län, nämligen Aggers; Bragnäs; Öfra Borresyssel; Nedra Borresyssel; Öfra Rommerige; Nedra Rommerige, Solöer och Österdalen; Hedemarken; Gudbrandsdalen; Toten; Hadeland och Ringerige; Valders och Hallingdalen; Budskerud; Bradsberg; samt Nedra