LAR |
| ||
belägen under 58 gr. 12. min. Polhöjd; 6.7 mil från Mariestad. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Sjötorp och Huwudbo. Kyrkoherde-Bostället består af 1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde i trädesjord, höbol til 150 stackar, litet löfskog i ägorna. Lars, (Sankt), en Sokn i Östergötland och Hanekinds Härad, är Annex til Linköpings Pastorat, samt består af 55.2 Mantal. Trefjärdedelar af Soknen är slättbygd. Rådande jordmånen är lera. En fjärdedel af Soknen har hjelpelig skog. Utsädet är 730 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1531. Soknen nyttjar Stadens kyrka. — De betydligaste Gårdar heta Ryd, Kallersta och Roskälla. Här finnes ock en Pappersfabrik kallad Tannefors. Larsansjö, et Järnwärk uti Munktorp Sokn i Wästmanland, äger ymnig skog til Wärkets drift, en prydlig byggning af sten för samteliga Bruksfolket uti hwars öfra wåning befinnes en kyrka, hwaruti Gudstjänst hålles. Larsbo, et Järnwärk uti Söderbärke Sokn i Dalarne, består i förening med Saxe Järnwärk, af 3 hamrar, med 2200 skeppund stångjärnssmide, tilräckelig skog til Wärkets behof. Åbyggnaden af trä är gammal, med en hjelpelig trägård. Utsädet i circulation är 20 tunnor. Larslunda, en Sätesgård i Södermanland. Larstorp, en Sätesgård i Klockrike Sokn i Östergötland, äger 30 tunnors utsäde, nödtorftigt höbol och mulbete, samt fiske i Swartån. Därunder lyda 6 Torp. Laske, et Härad i Wästergötland och Mariestads Län, består af 5 Soknar: Larf, Längjum, Lundby, Bitterna, Wedum. Lassåna, (Stora), et |
Järnwärk uti Bodarne Sokn i Nerike, äger 5 härdar, med 1900 skeppund stångjärnssmide, samt en spikhammare. Den därmed förbundna Gården består af 2 Mantal Bärgsfrälse. Åbyggnaden är gammal, men snygg och wäl underhållen. Därwid befinnes 2 i sednare tider anlagda trägårdar. Lassåna, (Lilla), eller Laxå, Järnwärk, har wid Röfors 2 härdar och 1 masugn samt wid Brattfors 2 härdar. En byggning af slagg som med prydlighet förenar waraktighet, är upförd åt Bruksförwaltaren. Latorp, et Alunwärk uti Tysslinge Sokn i Nerike, tilwärkar årligen mellan 600 och 2000 tunnor Alun. Alunkokningen sker utan wed, med skifersten i dess ställe, emedan den innehåller så mycket swawel och olja att den ger tilräckelig hetta. Lau, en Sokn på Gottland i södra Fögderiet, är Annex til Närs Pastorat, samt innehåller 12 Mantal. Marken är ojämn och backig, samt är österut åt hafssjön bärgig. Rådande jordmånen är sand med ör eller så kallad klapursten. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 300 tunnor. År 1810 war Folkmängden 298. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. Laugen, eller Lougen, en Älf, som med sjön Mjösen och älwen Vormen utgör et wattudrag, hwilket är et af de ansenligaste i Norge. Älwen har sit ursprung öwerst up i Gudbrandsdalen wid Dovrefjeld. Sedan hon gådt utur Mjösen faller hon under namnet Vormen i Glommen, efter et lopp af 27 mil. Lauparen, jämwäl Löbersfjeldet kalladt, et stort och ganska högt Fjäld, uti Örskougs Pastorat uti Romsdals Amt i Norge, synes långt uti hawet, |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/422
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer