|
LAU | ||||||||||||||||||
|
samt är et märke för Sjöfarande och Fiskare. Laurdal, et Pastorat och Tingslag uti Grefskapet Jarlsberg i Norge, består af 3 Soknar: Svarstad, Moderförsamling, samt Annexerne Styrvold och Hemb. Genom detta Pastorat löper älwen Louven, hwaruti är et betydligt laxfiske. År 1801 war Folkmängden 1851. Tingsstället är Gården Skierven. Laurdal, et Pastorat och Tingslag uti Bradsbergs Amt i Norge, består af 4 Soknar: Laurdal, Moderförsamling, samt Höidalsmoe, Ödefield och Eidsborg, Annexer. År 1801 war Folkmängden 1117. Tingsstället är Gården Triset. Laurvig, et Grefskap uti Kristiania Stift i Norge, beläget wid inloppet til Kristiania-fjorden, innehåller 4 Pastorat, som utgöra 1 Stad och 8 Soknar. Det är i allmänhet et fruktbart land, och här finnas goda skogar af ek, bok, furu, gran, björk, och andra slags trän, hwarför ock inbyggarne hawa god näring af timmerhygge til de i Grefskapet liggande 26 sågwärk. Jämwäl finnas här ansenliga Järn-bärgwärk. Uti hawet utan för kusten idkas ypperligt fiskeri. Wägarne äro i godt stånd. Grefskapet tihörer en gren af Grefliga familien Ahlefeld. År 1801 war Folkmängden 11692. Följande Förtekning wisar Pastoraten i landet, tillika med den Folkmängd, som hwart och et af dem ägde år 1801.
|
Laurvig, en Stad i förenämnde Grefskap, belägen under 59 gr. 3 min. Polhöjd; mellan 2 strömar: Loven och Farisån, wid en bugt af hawet, som här formerar en hamn, samt wid foten af et bärg på norra sidan. Staden har 450 Gårdar, samteligen af trä, men wackert bygde. Handelen är betydlig, samt idkas förnämligast med bräder, bjälkar, timmer och andra skogsprodukter. Härifrån utföres jämwäl alt det stångjärn och gjutgods, som tilwärkas wid det nära härwid belägna Järnwärket Laurvig. Kyrkan är wacker. År 1801 war Folkmängden 1897. — Nära til Staden är beläget Grefliga Slottet Laurvig, hwilket består af en stor och prydlig huwudbyggning med 2 flygelbyggningar, altsamman af trä. Därwid är en ansenlig och präktig trägård. Laurvig, et Järnwärk beläget uti förenämnde Grefskap, nära til Staden uti en Dal, wid Farisån. Det är det största och ypperligaste i Norge. Här äro 2 masugnar och dessutom 1, belägen 1 mil högre up. Wärket består för öfrigt af 6 stångjärnshamrar, 1 spikhammare, 1 bokwärk, m. m. Här tilwärkas årligen mellan 6 och 7000 skeppund stångjärn, samt omkring 2000 skeppund gjutgods, bestående uti tackjärns-ugnar, canoner, kulor, bomber, skeppsbultar, m. m. De Wärket tilhöriga Gruwor och skärpningar äro mellan 170 och 180, som ligga uti Bamble och Senikedals Pastorat, samt på de 2 Öarne Öster- och Wäster Langöe. Det Wärket tillagde distrikt af skogar är litet. Det består endast af 4 Soknar, som årligen lewerera 30000 läster kol; skogarne äro indelte i wissa hyggen, hwaraf 1 årligen uthugges. Åwanför Wärket ligger en tämeligen ansenlig sjö, hwilken ibland |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/423
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
