LID |
| ||
Pastorat, samt innehåller 23 Mantal. Marken är mästadelen jämn; men til åker, äng och utmark mycket stenbunden. Jordmånen består af sand, grus och mjällblandad mulljord; lera finnes icke. Här äro några obetydliga bokskogar, få ekar, något björk och al til löfbrott, ymnigt af furu och gran. I Soknen finnes et bärg, kalladt Hunsberg, hwilket är et af de högsta i Länet; det är så högt, at det synes, öwer Halland, 4 mil ut i hawet, samt är en landkänning för sjöfarande. På dess klint kan man i klart wäder se 18 kyrkor. Det wisar sig på ena sidan ned til foten likasom en slät och polerad wägg. Utsädet är: råg 12 tunnor, korn 44, blandsäd 46, hafra 88. År 1810 var Folkmängden 593. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Bohult och Torsberg. Lidingenäs, en Sätesgård i Upland. Lidingsberg, en Frälsegård på Lidingön i Upland, har upkommit af några Frälsehemmans upodlingar, och är wälbygd. Lidingö, en Ö i Upland, Stockholms Län och Danderyds Skeppslag, nära til Stockholm, är Annex til Danderyds Pastorat, håller i widd 0.26 qvadrat mil, eller 6200 tunnland, samt består af 9 Mantal. Ön omgiwes af Askrike-fjärden, stora och lilla Wärtan samt Segelleden från Östersjön til Stochkolm och förenas med fasta landet på Djurgården genom en Flottbro om 466 famnars längd. Österut från hawet inskjuter en wik 0.5 mil in i landet, som delar ön i 2 delar. Marken är på wästra och norra sidorna, som alt är saltsjöstrand, fullsatt med små bärgkullar, skogbewuxne med tall, gran, björk och något al. Den öfriga delen af ön, som är odlad, |
består af god och slät mark, med bördig jordmån. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes ymnigt. Utsädet är 160 tunnland. År 1810 war Folkmängden 590. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Stockholm, och 0.8 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Bo, Elfwik och Brewik. Lidköping, en Stad i Wästergötland, Mariestads Län och Kinnefjärdings Härad, belägen under 58 gr. 31 min. Polhöjd, wid en wik af Wänern, där ån Lidan utfaller, 36.2 mil från Stockholm, 13 från Göteborg och 5 från Mariestad. Staden ligger på bägge sidor om ån Lidan, hwaraf den som befinnes på högra sidan hörer til Kinnefjärdings Härad, är äldre och kallas Gamla Staden, och den som ligger på wänstra tidan hörer til Kållands Härad, är yngre, och kallas Nya Staden. Hela Staden håller i längd 330 famnar, i bredd 260 och i widd 56 tunnland. Gamla Staden har irreguliera gator och gränder, hwilka til antalet äro 14, samt innefattar 20 qwarter. Där befinnes Stadskyrkan. Nya Staden är regulier, med raka och breda gator hwilka afskära hwarandra i räta winklar. Deras antal är 14. Där befinnes Stadens Rådhus, samt Torget, hwilket är ganska reguliert, ty det utgör en fullkomlig qvadrat, samt är et af de största i Riket, ty det håller i widd 3.2 tunnland. Bägge delarne af Staden förenas medelst en bro. — År 1810 war Folkmängden 1435, och hushållens antal 288. Inbyggarne nära sig af handel, handtwärk och åkerbruk. Betydligaste handelen sker på Wärmeland med säd; och dessutom handlas med salt, sill och kramwaror, kryddwaror och annat gods. Til Sjöfarten på Wänern nyttjas 8 skutor och 2 stora |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/432
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer