|
LÖF | ||
ansenlig och wälbefäst Stad kallad så wäl Lödese, som Liodhus eller Lodehus. Han har haft, utom wallar och fästningswärk et starkt Slott och Kongshus, kalladt Lödesehus. Sedan inbyggarne flyttadt härifrån til nya Lödese har staden råkat i ödesmål. Lämningar efter kyrkor, kloster och stenhus äro nu af denna stad et minnesmärke. Lödese, (Nya), en Ort belägen wid Göta Älf, 0.2 mil från Göteborg, högre up, där hwarest Säweån nedflyter i älwen. Har fordom warit en stad, hwilken redan före Konung Gustaf I:s tid bliwit af gamla Lödeses Borgare anlagd, för den beqwämare och närmare belägenheten wid wästerhawet, samt en wigtig gränseort emot Danmark och Norge, omgiwen med grawar och wallar. Där hawa ock Riksdagar åren 1528 och 1540 bliwit hållne. Detta Nya Lödese kan med skäl anses för samma stad med Göteborg, med förändradt namn flyttadt från dess förra läge til det ställe där Göteborg nu är belägen. Denna så kallade Gamla Staden räknas til Göteborgs länderier, och består af flera wackra byggningar och trägårdar tilhörige åtskillige af Göteborgs inwånare. Bland andra är där anlagd en Botanisk trägård. Lödingen, et Pastorat uti Nordlands Amt i Norge, beläget på södra delen af den stora ön Hindöen, består af 2 Soknar: Lödingen, Moderförsamling, och Hoel, Annex, jämte et Finne-Kapell kalladt Tysefjord. År 1801 war Folkmängden 2257. Löfhamra, en Sätesgård uti Skeptuna Sokn i Upland, består af 2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde i bördig jordmån, höbärgning til 100 lass, knapt bete, ringa skog, fiske i sjön Hedewiken, ny, men liten huwudbyggning, utan trägård. |
Löfsta, en Sätesgård uti Funbo Sokn i Upland, består af 6 Mantal, äger 60 tunnors utsäde, ganska ymnigt höbol, lider brist på skog. Mangårdsbyggnaden, af trä, är ansenlig och prydlig, men trägård saknas. Löfsta, (Öster) en Sokn och Consistorielt Pastorat i Upland, Upsala Län och Olands Härad, håller i widd 2.53 qvadrat mil, samt innefattar 76 Mantal. Marken är emot sjökanten låg och flackländig, men i de andra wäderstreken bärgaktig och backig. Rådande jordmånen, relativt til det hela, är sandaktig, ehuru några få byar äga förswarligt god lera. Skogen är i det mästa uthuggen til Bärgsbruken; ehuru til wedbrand och gärdslefång ännu tämeligen tilräckelig. Utsädet är omkring 10 tunnor på Mantalet, gör 760 tunnor af all slags säd; däraf skördas, såsom medium sjätte kornet, 4560 tunnor. Kronotionden utgör 98 tunnor. År 1810 war Folkmängden 3073. Kyrkan är belägen under 60 grad. 27 min. Polhöjd; 6.3 mil från Upsala. Det betydligaste Godset i Soknen är Löfsta Järnwärk. Andre ansenlige Gårdar heta Åkerby, Skärsäter, Hillboda och Zachrisberg. Löfsta, et Järnwärk uti förenämnde Sokn, är et af de största och ypperligaste i Riket. Det består af 3 hamrar med 6 härdar, wid hwilka mellan 5 och 6000 skeppund stångjärn årligen tilwärkas. Det har sit watn från några i söder liggande sjöar, genom en å, som et kort afstånd från Wärket formerar 4 fall, däraf det driwes. Orten är reguliert anlagd med raka gator planterade med trän, samt liknar en liten Stad. Mangårdsbyggnaden består af en huwudbyggning om 2 wåningar, samt widlyftiga flygelbyggningar samteligen af sten samt prydlige. Däruti befinnes en wacker |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/469
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer