Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/494

MO

MOD

483

Mo, et Consistorielt Pastorat i Hälsingland och Södra Fögderiet, består af 2 Soknar: Mo, Moderförsamling, och Regnsjö, Annex, håller i widd 1.7 qvadr. mil, samt innefattar 67 Mantal. Utsädet är 270 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1993. — Mo Sokn håller i widd 0.67 qvadr. mil, samt inbegriper 38.5 Mantal. Marken är bärgaktig och ojämn. Rådande jordarten är mo och fin sand. Skogen är mer än tilräckelig, så at något bräder, plankor och kol årligen försäljas. Utsädet på åkern är 190 tunnor, utom på ängsmarken, som til en stor del nyttjas til circulations-säde. År 1810 war Folkmängden 1053. Kyrkan är belägen under 61 gr. 19 min. Polhöjd; 26.5 mil från Gefle, efter landswägen räknadt. I Soknen finnes en Linnefabrik kallad Flor.

Mo, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Hjälsta Pastorat, samt innefattar 11.3 Mantal. Marken är ojämn, rådande jordarten är lera. På skog är ringa tilgång. Utsädet är 40 tunnor höstsäde och 120 dito wårsäde. År 1810 war Folkmängden 206. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården i Soknen heter Moholm.

Mo, en Sokn i Dalsland och Tösbo Härad, är Annex til Edsleskogs Pastorat, samt innefattar 24.6 Mantal. År 1805 war Folkmängden 723. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan.

Mo, en Sokn i Bohusland och Bullarens Härad, är Annex til Nawerstads Pastorat, samt innehåller 24 Mantal. År 1805 war Folkmängden 692. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Mockfjärd, en Kapells-Församling uti Gagnef Sokn i

Dalarne. År 1810 war Folkmängden 1055. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan.

Modum, et Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge, består af 3 Soknar: Heggen, Moderförsamling, samt Snarum och Nyekirk, Annexer. Pastoratet håller i längd mellan 3 och 4 mil, med en bredd af 2 à 3 mil. Hela sträckningen är bärg, mer eller mindre betäckt med mull. På slätterne är mullen 4 til 6 alnar djup. På östra och wästra sidan inneslutes Pastoratet af bärgsträckningar, som formera en owal, 5 mil lång, från norr til söder samt 3.5 bred från wäster til öster. Denna owala bärgsträckning omringas af de 3 Pastoraten Modum, Eger och Lier, samt är wid foten tätt bebodd. En god tredjedel däraf tilhörer Modum, som är dess norra ända, och nästan hälften af dess wästra sida; den är starkt bewuxen med skog. Änskönt den har wissa höga toppar, så kan dock hela denna bärgsträcka anses för en ås, hwars yta är beqwäm til odling, och har därföre åtskilliga inbyggare, som äro indelte i 2 bygdelag, nämligen den så kallade Finmarken hörande til Modum och Köslien til Liers Pastorat. I bägge bygdelagen odlas korn, fastän det ibland lider skada af frost. Modums Pastorat består eljes af en mängd slätter, och huwudsoknen är nästan intet annat än en stor slättmark. Genom Pastoratet löper en stor älf kallad Dramselven eller Storelven, samt danar här en stor sjö, som på wästra sidan kallas Tyrifjorden, men på den östra kallas Holtefjorden. Bland de många källor som finnas i Pastoratet, äro 2 märkwärdige, nämligen Engelstads källa, som är en Hälsobrunn med jernhaltigt watn, samt en källa på Gården Åmotsund, som sätter en hinna åwanpå watnet af

G g 2