|
MOD | ||
åtskilliga färger. Af skattbara mineralier finnes alunskifer i stor mängd, god kalksten, hwaraf 2 kalkbrännerier driwas, järnmalm så wäl i bärg som myrmalm, samt kobolt. Sädes- och höaflingen i Pastoratet är tämeligen god, äwenså betet för boskapen om sommaren. Hwarje bonde, äwenwäl husmän hawa kålhagar wid sina Gårdar, en del af dem hawa jämwäl örte- och fruktträgårdar planterade med kersbärs, äpple och plommonträn. Skogarne hawa fordom warit betydlige, men i sednare tider bliwit mycket uthuggne, dock finnes ännu ansenligt öfrigt til bräder och bjälkar. För öfrigt har Almogen god näring af det här i Pastoratet befintliga Koboltwärket, samt af malmkörsel och wedlewerans til Bärgwärken. År 1801 war Folkmängden 4504. — Modum tillika med Pastoraten Eger och Sigdal utgöra en Häradshöfdinge-Jurisdiction. Tingen hållas 3 gånger om året i Februari, Junii och October. Häradshöfdingens domar insändas til Lagmans-Rätten i Kristiania. Modum, eller Fossum, et Koboltwärk uti Nyekirke Sokn uti förenämnde Modums Pastorat, är anlagt på 2 Gårdar Skutterud och Fossum. På den förra befinnas Wärkets Gruwor, där bo också Grufarbetarne, Geschwornen, samt andra Tjänstemän, och på den andra, nämligen Fossum, som ligger 1 mil nedanföre, är det egenteligen hwarest sjelwa Wärket med dess hyttor och hyttearbetarnes hus äro anlagde och upförde. På en slätt ses dessa hus bygde i form af en gata med hus på bägge sidor, alla så inrättade at 2 hushåll kunna bo i hwarje hus, samt tillika försedde med trägårdar, som giwer stället et wackert utseende. Men där hwarest ån rinner och hyttorna stå |
förwandlas denna slätt til en brant och klippig backe wid et wattufall kalladt Hougfossen som är öwer 8 famnar i lodrätt högd. På norra sidan om detta wattufall stå 2 Bokwärk, efter Ungersk inrättning. Utom dessa finnes et tredje på Gården Skutterud. På wattufallets södra sida finnas först några sågwärk, och där nedanföre stå Wärkets hyttor, glasbruk, walkhus, torkestugor, kalciner-ugnar, och qwarts bokwärket, tillika med några af betjäningens hus. Kobolt-malmen som bearbetas blef uptäckt år 1775. Denna malm brytes öwerst på Skutterudbärget, hwilket bärg medelst sin högd kan framwisa en af de wackraste prospecter i naturen. Koboltgångarne stryka alla från norr til söder och wisa sig på en lång utsträckning. Wid dessa gångar äro anlagde 8 gruwor, och en fjärdedels mil därifrån äro några små afsänkningar. Gruworne giwa icke tekn at bliwa mycket djupa, men genom deras utsträckning i längden och mägtiga bredd ersättes detta. Strax nedanför Gruworne finnes en betydlig ren och god qwartsgång, hwarest den til koboltwärket behöfliga qwartsen brytes utan swårighet. Detta Wärk står under Direction af Öwer-Bärgamtet i Kongsberg. Wärket tilhörer Kronan och driwes för dess räkning. De wid Wärket ansatte och där boende Tjänstemän och Betjäning bestå af 1 Förwaltare, 1 Cassör, som tillika är Domare, 1 Geschworner, 1 Skogs Upsyningsman, 1 Material-Förwaltare, 2 Hyttmästare, 1 Chirurgus, utom andra. År 1801 war antalet af betjäning och arbetare med qwinnor och barn, inalles 432, däraf på Gården Fossum och dess mark 181, på Gården Skutterud och dess mark 86, samt utom Wärkets territorium 164. |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/495
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer