Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/503

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
492 MOT
MUL

nersta kyrka. Betydliga Gårdar i Soknen äro Motala, Bromma, Linnäs, Carlshult, Bergsäter, Säter och Fridensborg. I Soknen finnas 3 knipphamrar: Kärrby, Backegården och Fall. Motala Sokn är 3 gånger så folkrik som Winnersta, och förtjänte at wara Moderförsamling, har ock warit det samma fordom. Det är i förslag at i denna Sokn anlägga en Stad, som skal sträcka sig från kyrkan til Motala Kongsgård.

Motala, jämwäl Bispmotala kallad, en Kongsladugård i förenämnde Sokn wid en wik af Wettern, består af 4 Mantal, äger 36 tunnors utsäde, höbol til 200 lass, 5 beteshagar, widlyftig skog och utmark, fiske i Wettern, tämeligen ansenlig mangårdsbyggnad. Til Gården höra 18 torp.

Motala Å. En Ström i Götaland, är näst efter Göta Älf den största i detta land. Hon har sit ursprung i Småland, utur en sjö liggande uti gränsen mellan Soknarne Bonstorp, Byarum och Månsarp. Från denna sjö flyter strömen först 3 mil, går sedermera genom sjön Wettern 10 mil, och faller wid Motala kyrka ur denna sjö, fullföljer widare sit lopp genom sjöarne Boren, Roxen och Glan 7 mil til Norrköping, där han faller uti Bråwiken. Dess längd är således 20 mil. Han har åtskilliga wattufall, hwaraf det uti Norrköping är det största. Mellan Wettern och Boren äro jämwäl starka forssar. Uti honom äro åtskilliga watnwärk anlagde, förnämligast wid utloppet utur Wettern, hwarest finnas flera mjölqwarnar, samt uti Norrköping. Uti honom äro sköna lax- och ålfisken, i synnerhet wid de förenämnde ställen.[Dj 1]

Mowiken, en Masugn uti Bjuråkers Sokn i Hälsingland,

hörer til Strömbacka Järnwärk i samma Sokn.

Mularp, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, är Annex til Åsleds Pastorat, samt innehåller 12.8 Mantal. Marken är sluttande från Warfsberget åt wäster. Jordmånen består til större delen af swartmylla. På skog är brist. Utsädet är 380 tunnor. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården i Soknen heter Källeberg.

Mulltorp, en Sätesgård uti Säter Sokn uti Wadsbo Härad i Wästergötland, består af 3 Mantal. Til denna Gård hörer Carls Alunwärk, hwilket består af 5 enkla pannor, af hwilka hwardera årligen tilwärkar 500 tunnor. Til kokningen nyttjas alunskifer. Detta Wärk äger förmånligt läge i afseende på watn, hwilket genom rännor af sig sjelft ledes til en wattu-behållning nära kokhuset.

Mulseryd, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Mo Härad, är Annex til Botnaryds Pastorat, samt består af 16.4 Mantal. Marken är i allmänhet ojämn, samt kringsluten af bärg och backar. Jordmånen består mästadelen af sand. Skog finnes ymnigt. Utsädet är 320 tunnor. År 1810 war Folkmängden 544. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Roxberg och Stigeryd.

Multrå, en Sokn i Ångermanland, och södra Fögderiet, är Annex til Solefteå Pastorat, samt innehåller 16 Mantal. Soknen är belägen på ömse sidor om Ångermanälwen. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är lermylla. Den steniga trakten som på wänstra sidan om älwen följer tätt wid inägorna tillåter ej widare upodlingar til åker och äng, men de

Djurbergs tillägg:
  1. Denna Ströms ursprung fordrar någon närmare förklaring. Det är nämndt, at Strömen tager sin uprinnelse ifrån en Sjö i Småland, flyter 3 mil innan han faller i Wettern och går sedermera genom Wettern 10 mil, tilsamman 13, och wid Motala Kyrka faller utur Wettern. Den största Strömen som lämnar sit watn åt Wettern kommer från Wästergötland. Den har sit ursprung uti Finnerödja Sokn, flyter genom Sjöarne Unden och Wiken, samt faller wid Rödesund i Wettern, efter et lopp af 5.75 mil, går sedermera genom Wettern, til dess utlopp, 2.75 mil, inalles 8.5 mil. Detta wattudrag är 2.5 kortare än det förre, och således blewe Motala Å, i detta hänseende, endast 17.5 mil lång; men wattudraget som från Wästergötland faller i Wettern har mångfaldigt drygare wattumassa än det som kommer från Småland. Man kan antaga etdera af dessa bägge wattudrag, såsom öwersta delen af Motala Å. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1070]