|
MUN | ||
|
för hastigt må borttorka och är swår at bruka. Munkebye, en Gård uti Levanger Sokn uti norra Trondhiems Amt i Norge. Här bredewid har fordom stått et kloster med en kyrka, hwarefter ännu synas lämningar. Munkefors, et Järnwärk uti Ransäter Sokn i Wärmeland, äger 1840 skeppund stångjärns smide. Munktorp, en Sokn och Regalt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Snäfringe Härad, håller i widd 1.65 qv. mil, samt innefattar 161 Mantal. Marken är uti norra delen af Soknen ojämn och bärgaktig, men i södra delen jämnare och bördigare. Rådande jordmånen är lera och skogsmylla. Uti södra delen af Soknen lida de flästa hemman brist på skog; de som ligga uti medlersta delen hjelpeligt, ganska få uti norra delen ymnigt. Utsädet är något öwer 1600 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2881. Kyrkan är belägen under 59 grad. 32 min. Polhöjd; 2.4 mil från Wästerås. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Stäholm, Dåwö, Hofgården, Gränby, Lisjö. Dessutom finnes här et Järnwärk kalladt Larsansjö. Munstorp, en Gård uti Åsaka Sokn i Wästergötland, är Boställe åt Vice-Öwersten wid Skaraborgs Regimente, äger 35 tunnors utsäde, ymnigt, men magert höbol, widsträckt men uthuggen skog, laglikmätig men föga prydlig mangårdsbyggnad, liten men god trägård. Munsö, en Ö uti Mälaren, hörande til Stockholms Län och Färentuna Härad, innefattar en Sokn, som är Annex til Ekerö Pastorat, håller i widd 0.28 qv. mil, samt består af 26.3 Mantal. Marken är omskiftande af dälder, kärr och kullar, af hwilka några äro tämeligen höga, men |
kunna föga komma under namn af bärg. Rådande jordmånen är af sand och lera i det närmaste lika. På skog är brist, åtminstone til byggnadswirke, dock finnes en betydlig och wacker skog, Malmskog kallad, inom Soknens omfång, men hörer under Gården Staf i Färentuna Sokn. Utsädet är 320 tunnor. År 1810 war Folkmängden 586. Kyrkan är belägen 1.7 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Bona, Husby och Norrby. Munkholmen, en Fästning och fast kastell, anlagd på en klippa, som ligger framför hamnen och inloppet til Staden Trondhiem, midt i öpningen af Trondhiems-fjärden, en fjärdedels mil norrut från Staden, så at detta kastell betäcker så wäl hamnen, som Staden sjelf emot söder. Klippan kallades i äldsta tiderne Nidarholm, äwensom Staden Trondhiem som af Konung Olof Tryggeson blef anlagd, den tiden kallades Nideros. När Konung Knud den store i Danmark år 1028 besökte Staden Nideros, för at förklaras för Konung i Norge stiftade han på Nidarholm et Kloster Sankt Benedict til ära, hwilket således har warit et af de äldsta kloster i Norden, hwarwid stället blef et boställe för munkar, och dess namn i sednare tider förändradt från Nidarholm til Munkholm. Klostret undergick 4 gånger eldbrand, den sidsta år 1531, hwaraf det mycket skadades. Wid den kort tid därefter skedde Reformationen i Norge blef klostret aldeles förstört, munkarne kringspridde och klostrets gods lagt under Kronan. Från den tiden låg platsen öwer 100 år öde. Men när Staden Trondhiem, sedan han enligt Roskildska freden år 1658 bliwit öwerlemnad til Swerige, blef mot slutet af |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/505
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
