|
NOR | ||
mangårdsbyggnad af trä, med en ansenlig och wacker trägård. Nor, en Kongsgård uti Kopparbergs Sokn i Dalarne, ej långt från Falun, har fordom warit Dala Höfdingsäte. Residens-Huset är nu nedbrutet. Här bredewid är en af de äldsta och starkaste Mineral-brunnar i Riket. Nor, et Consistorielt Pastorat i Wärmeland, Fögderiet Mellansysslet och Grums Härad, hwilket det helt och hållet innefattar, består af 4 Soknar: Nor, Moderförsamling, Segersta, Grum och Ed, Annexer, samt Borgwik, Kapells församling och innehåller 116.2 Mantal. Intet helt hemman eller Mantal finnes som ej har mindst 20 tunnors årligt utsäde. Utsädet är 5460 tunnor, utom Segersta Sokns, hvarifrån icke underrättelse lämnats. År 1810 war Folkmängden i Pastoratet 6730. — Nor Sokn består af 27 Mantal, däraf Säteri 2, Frälse 10, Krono 0.3, Skatte 13.6, och Prästgården 1. Marken är i allmänhet bärgaktig. Rådande jordmånen är sand och lermylla, ringa lera. De fläste hemman hawa wäl, med klok hushållning, husbehofs skog, men många lida brist. Midt genom Soknen flyter en ansenlig ström kallad Fryksälwen, men hwilken här i Soknen kallas efter densamma Norsälwen. På denna älf nedflottas en stor mängd sågstockar. Hafra är ortens allmännaste säde, och wanligen sås på 1 Mantal 6 à 8 tunnor höst- och 40 à 50 tunnor wårsäd, af ärter och korn, men mäst hafra. Flera bättre hemman i Soknen så årligen 8 à 10 tunnor höst- och 70 à 80 tunnor wårsäd. Utsädet i Soknen kan skattas til 1700 tunnor, däraf 215 tunnor höst- och 1485 tunnor wårsäd. År 1810 war Folkmängden 1767. Kyrkan är belägen under 59 gr. 24 min. Polhöjd; |
1.5 mil från Carlstad. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Höglunda och Ris. Här är ock et Järnwärk kalladt Edswalla. Nora, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Upland, Wästerås Län och Wåla Härad, håller i widd 2.47 qvadrat mil, samt innefattar 53.8 Mantal. Marken är öweralt bärgaktig. Midt genom Soknen från sydwäst til nordost går en sand- och grusås, hwilken slutar sig wid Dalälwen, som i norr stöter til Soknen. Rådande jordmånen är sandmo och skogsjord. De fläste hemman hawa hjelpeligt skog, några ymnigt, men 2, nämligen Boda och Dagglandsbo lida brist däraf. Utsädet är 324 tunnor. Kyrkan är belägen under 60 grad. 8 min. Polhöjd; 6 mil från Wästerås. Nora, en Stad i Wästmanland, Örebro Län och Nora Bärgslag, belägen wid en sjö, under 59 gr. 30 min. Polhöjd; 21.6 mil från Stockholm och 3.5 mil från Örebro. Staden är regulier til figuren, med raka gator, som afskära hwarandra i räta winklar samt äro 10 til antalet, af hwilka 4 gå efter längden och 6 efter bredden. Torget är ansenligt. Staden håller i längd 330 famnar, i bredd 200 och i widd 22 tunnland. Gårdarne äro 180 til antalet. År 1810 woro hushållen 96, och Folkmängden steg til 627, däraf 275 woro mankön och 352 qvinkön. Kyrkan är stor och wacker, försedd med urwärk. Här är ock en publik Skola och 1 Apotek. Staden idkar större handel med järn, än någon annan ort i Rikets Bärgslager; den stiger årligen mellan 15 och 20000 skep:d. Han handlar jämwäl med säd, matwaror, salt och andra för Bärgslagen behöfliga waror. Antalet af handelsmän är omkring 27, och af wärkstäder 40 uti 20 |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/523
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer