|
lan fasta landet och åtskilliga
öar, är den största i Norge, 18
mil lång, och wid öpningen 8
mil bred. Mellan Nordkap och
Ryska gränsen: Porsangers fjord,
13 mil; Titts fjord, 6 mil,
Tanafjord, 5 mil, Varangersfjord, 6
mil lång. De betydligaste
landtuddar äro Lindesnäs wid
Nordsjön, Stat wid Norra Oceanen
wästerut, samt Nordkap och
Nordkyn wid Norra Oceanen norrut.
Öar.
Kusterne af Norge äro
omgifne med en stor myckenhet
större och smärre öar, holmar,
skär och klippor, dels synbara,
dels blinda eller liggande
under wattubrynet. Den största
af dessa öar är Hindöen, belägen
utanför Nordland, håller i widd
23 qvadr. mil och är således
inemot så stor som Gottland, Senjen
15 qv. mil; Östvågen 8 qv. mil,
Langöe, alla 4 liggande utanför
kusten af Nordland; Söröe,
Mageröe, bägge belägna wid kusten
af Finmarken; Hitteröe, wid
inloppet til Trondhiems-fjorden.
Klipporna, som höja sig några
famnar öwer watnet, äro många
tusende til antalet, samt tjäna
såsom förmur och skygd för
fasta landet. På några ställen
finnas en sådan myckenhet öar
och holmar uti flockar
förenade, at de formera ansenliga
skärgårdar. För sjöfarande, som
färdas tätt utmed kusten uti
båtar och andra små fartyg äro
dessa öar och klippor ganska
fördelaktige, emedan man
mellan dem och fasta landet har et
stilla och säkert watn, ty
kraften af de brusande
hafswågorna bryter sig mot klipporna.
Däremot äro andre öpne nägder
wid kusterne ganska farlige.
Hamnar.
Emedan Norge
ej allenast omgiwes til större
delen af watn, utan ock har
många och stora fjärdar som sträcka
sig långt in i landet, så ligger
det ganska beqwämt til för
sjöfart, samt har äwen en
|
myckenhet goda hamnar, så wäl inne i
fjärdarne, som wid hafssidan.
De rätta goda hamnarne uti
hwilka man både kan
öwerwintra samt intaga wid
förefallande owäder hållas i godt stånd.
Där bo ock dugelige Lotsar.
Lotswäsendet i Norge är wäl
inrättadt.
Strömar.
Från
fjäldryggarne taga en
myckenhet större och smärre strömar
sina ursprung, så at Norge
rikeligen är försedt med
rinnande watn. Den största af dem är
Glommen. hwilken faller ut i
Kristiania-fjärden, efter et lopp
af 50 mil. De öfrige af
betydenhet äro Laugen, hwilken är
en stor gren af Glommen, tager
sin början wid Dovrefjeld, går
genom sjön Mjösen, efter
utloppet därutur kallas Vormen, och
faller i Glommen efter 30 mils
lopp; Gaulen, eller Dramsälven,
som har sit ursprung wid
Sognefjeld och faller i
Dramsfjorden, som är en gren af
Kristianiafjorden, efter et lopp af 30
mil; Louven, eller Storelven, som
har sin källa wid
Hardangerfjeld, faller wid Staden
Laurvig ut i hawet och är 20 mil
lång. Nidelven, som tar sin
början i övre Tellemarken och
faller wid Arendal i hawet efter
20 mils lopp; Otteråe, som
börjar wid Houglefjeld, faller wid
Kristiansand i hawet och är 20
mil lång; Göta Älf löper ock
genom en ansenlig del af
Norge, til en längd af 18 mil; hon
kallas här i landet Trysildelven,
och får, då hon träder in i
Wärmeland namn af Klarälwen.
Alla dess Älwer äro belägne
Sunnanfjelds; De som ligga
Nordanfjelds äro mycket mindre än
de förre, emedan bärgsryggen,
hwarifrån de hawa sina ursprung
ligger så nära hawet, at deras
lopp är nog korrt. De
ansenligaste af dem äro Örkedals, och
Guledals-elverne, hwilka bägge
falla i Trondhiems-fjorden och
|
