Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/542

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

NOR

531

ma til 722980, och den 1 Febr. 1801; hwilket kan anses såsom wid slutet af år 1800, war den 881912. Folkmängden har således på 31 år ökat sig med 159032, det är 5300 årligen, som gör 0.74 proCent. Om Folkökningen från 1800 til 1815 års slut antages hawa stigit i samma förhållande, så har Folkmängden årligen ökat sig med 6530, det gör på 15 år 97950. När denna summa lägges til 881912 så steg Folkmängden wid 1815 års slut til 979862, eller i rundt tal 980000.

Inbyggarne.
Desse bestå af 2 Nationer: Norrmän och Finnar. De förre bebo den södra och wida större delen af landet och de sednare den nordligaste delen däraf, eller Finmarken, fastän åtskilliga Norrska hushåll där bosatt sig för fiskets och handelens skull. Finnarne äro af twänne slag, Sjöfinnar som hawa fast bosättning wid sjökanten och förnämligast nära sig af fiske, samt Fjäldfinnar, eller Lappar, hwilka wanka omkring landet med sina renar, i synnerhet på Kölens fjäld, där de om sommaren uppehålla sig, om wintern draga de sig gärna til sjökusterne. Språket. I Norge talas 2 huwudspråk: Norrskan, som bland den odlade folkklassen är lika med Danskan; men af Almogen däremot talas i åtskilliga mundarter, hwilka alla härstamma från det gamla Skandinawiska språket och hawa närmast likhet med Swenska mundarterne. Finskan, hwilket talas af Finnarne och Lapparne, samt är en mundart af språket som talas i Finland; men den Finska som talas af Lapparne närma sig mera til Lappska språket än til det Finska. — Kultur. I detta hänseende måste den wetenskapliga odlingen, då Norge haft Litteratur, Språk och följakteligen äwen Författare

gemensamt med Danmark, bland den bildade delen af Nationen wara öwerensstämmande med de Danskas. Bland Norrmännerne hawa icke få snillen och wetenskapsmän bidragit til Danmarks literära anseende, då de däremot ofta warit mindre i tilfälle at gagna sit egenteliga fädernesland. Wetenskaper äro således ingalunda försummade och för menighetens uplysning har genom inrättningen af Almoge-skolor bliwit sörjt. Underwisnings-wäsendet har likwäl haft många swårigheter at öwerwinna. Sedan Nationen länge och förgäwes beklagat sig öwer bristen af et Universitet har ändteligen et sådant, af Regeringen, år 1812, bliwit til anläggning och organisation bestämdt, samt med Sätesgården Töyen nära Kristiania til Säte begåwad. I Stifts-Städerna äro 4 wäl organiserade Katedral-skolor och i Kongsberg en Medelskola samt et Bärgs-Seminarium, en Militär-Akademi för Landkadett-Corpsen i Kristiania, Seminarium Fridericianum i Bergen, samt några publika och privata Borgarskolor och Instituter i de betydeligaste Städerne. Fyra publika och åtskilliga privata Bibliotek hawa warit at tilgå. Flera nyttiga Samfund hawa til Wetenskapernas och industriens befordran bliwit inrättade. Af dessa förtjäna i synnerhet at anföras: Sällskapet för Norges Väl i Kristiania, Norrska Vetenskaps-Sällskapet i Trondhiem, Topografiska Sällskapet i Kristiania, det Harmoniska och nyttiga Sällskapet i Bergen, Bradsbergska Ekonomiska Upmuntrings-Sällskapet, Stavangerska Landthushållnings-Sällskapet, Aggerhusiska Patriotiska Sällskapet, utom andra. Af Boktryckerier finnes 4, nämligen 1 i hwarje Stifts huwudstad. Til fria Konsternas befordran finnes

K k 2