Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/543

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
532 NOR
NOR

däremot ingen anstalt. — Religion. Hela Riket bekänner sig til Luterska läran. År 1537 kom Reformationen i stånd och Katolska läran blef aldeles aflagd.

Näringsfång.
Åkerbruk. Detta skötes nästan öweralt med flit och sorgfällighet. Jordmånen är på många ställen så fruktbar, at man i goda sädesorter kan göra räkning på tionde kornet, och likwäl har Norge sädesbrist, så att man beräknat dess årliga behof af säd til 600000 tunnor. Men när man wet at endast åttionde delen af landet är odlingsbart åkerland, och at en del af detta som ligger för högt mellan fjälden är nästan hwarje år blottställd för nattfrost, som på en gång ödelägger den rikaste skörd; at i andra trakter solhettan är så stark at grödan kuwas til dwärgwäxt och axen bliwa toma, samt at en ganska stor del af inbyggarne mera sysselsätta sig med fiskeri än åkerbruk, så kan man också förklara sig hwarföre denna brist äger rum. — Boskapsskötsel. Denna wigtiga näringsgren är wäl ingalunda försummad, men driwes likwäl icke med den kraft som den förtjänar. Wäl äro nöten af godt slag, fast ej så stora som sydligare länders boskap, och wäl förstå Norrmännerne at göra sig flerfaldig nytta af mjölken, men det hela driwes dock endast på få ställen i stort och ingenstädes som en huwudsak. Wigtigare är fårawelen, i synnerhet wid hafskanten där fåren hundradetals gå ute på öarne hela året, utan at åstadkomma sina ägare någon annan möda än den at driwa dem tilsamman när de skola klippas eller slaktas. Getter finnas allmänt. Swin hawa i sednare åren bliwit mera allmänna än tilförene. Hästawelen är betydelig. En stor mängd hästar utföras i

synnerhet til Swerige. Biskötseln är mycket försummad, ty det är blott på få ställen man håller bi. — Skogshygge och Brädsågning. Dessa äro bland Norges wigtigaste näringswägar, hwaraf många människjor hawa deras underhåll. Denna handtering sträckes dock något förlångt så at man icke utan grund befarar skogarnes aftagande. Regeringen har därföre genom bestämmande af det qvantum bräder och plankor, som wid de privilegierade sågwärken må skäras, giwit denna näringsgren en nödig inskränkning, men handsågars nyttjande, Bärgwärken, swedjefall samt hyggen til hwarjehanda hushålls-behof wålla at Regeringens afsigt icke kan hawa önskad framgång. På åtskilliga ställen märker man kännbar brist på skog. — Fiskerien. Om dessa icke äro Norges förnämsta, så äro de dock säkert dess andra rikedomskälla, synnerligen äro de kustboarnes förnämsta och nästan enda näringsfång, och därföre så mycket wigtigare, som de just äro rikast på de ställen, där hwarken skogar eller Bärgwärk finnas. Torsk- sill- och laxfiskeriena äro indrägtigast. Torsken behandlas på åtskilliga sätt; dels saltas, dels lufttorkas den. Lufttorkad får den åter efter särskildta behandlingssätt åtskilliga namn, såsom rundfisk, stockfisk, klippfisk, rotskär, m. m. Norrmännerne förstå at inlägga sin sill på et sätt, at den hwarken upfrätes af saltet eller skämmes om den än föres til de warmaste orter. Af Häljeflundran beredes rav och räkling, kwilka räknas för läckerheter. Den förra sorten skäres djupt ut af ryggen jämte fettet; och den sednare består af långa strimlor af huden och fettet, som utskäras från stjärten längs ut åt ryggen. Bägge delarna saltas