|
Danmark wardt införd blewo
bägge igen, såsom 2 förenade
Riken styrde på lika sätt,
Norge återbekom sin högsta rätt och
Danska Konungalagen af år 1665
blef gjord til en Rikets
Grundlag. Den fullständigaste
Lagboken som ännu gäller är af år
1683. Den afwiker från den
Danska blott i några artiklar,
som angå Fiskfångsten, Jagten
och Landtgodsens besittning,
nämligen Odalsrätten. Efter
en tids förlopp uphäfdes
Högsta Rätten och en Öwer-håfrätt
inrättades, som också år 1797
afskaffades.
Landets Indelning.
Af naturen är
Norge genom de stora
Fjäldryggarne Dovrefjäld och Langfjäld
deladt i 3 huwuddelar:
Sunnanfjälds, Västanfjälds och
Nordanfjälds; men wanligast anses den
östra och södra delen af Landet
ligga Sunnanfjälds, samt den
wästra och norra delen ligga
Nordanfjälds. Östra delen
innefattar 17 Landskap, hwilka
til det mästa bibehållit sina
urgamla namn, nämligen
Borresyssel, Rommerige, Solöer,
Österdalen, Hedemarken, Gudbrandsdalen,
Valders, Toten, Hadeland,
Hallingdalen, Nummedalen,
Ringerige, Budskerud, Bragnäs samt
Grefskapen Jarlsberg och Laurvig,
hwilka jämte nedra delen af
Tellemarken utgöra Kristiania
Stift. Södra delen innehåller 4
Landskap: Tellemarken,
Råböydelauget, Agdesiden, som
inbegriper de 3 Fögderiena Nedenäs,
Mandal och Lister, som ligga
på Norges sydligaste kust, samt
Rogaland, som innefattar
Distrikten Dalerne, Jedderen och
Ryefylke, hwilka tilsamman,
utom nedra Tellemarken, utgöra
Kristiansands Stift. Wästra
delen innefattar 5 Landskap:
Hardanger, Hordeland, Sogn,
Fjordefylke och Sundmöer, som utgöra
Bergens Stift. Norra delen
innehåller 10 Landskap:
|
Romsdalen, Nordmöer, Örkedalen,
Guledalen, Strinden, Stördalen,
Värdalen, Inderöe, Fosen och
Nummedalen, hwilka utgöra
Trondhiems Stift. Nordligaste delen
innefattar 7 Landskap:
Helgeland, Salten, Senjen, Lofoden,
Vestålen, Tromsen och Finmarken,
hwilka utgöra Nordlands Stift.
I anseende til Kameral-Wärket
är Norge indeladt i 16 Amt:
hwilka äro följande. Aggershus,
Smålänens, Hedemarkens, Kristians,
Budskeruds, Bradsbergs, Nedenäs,
Mandals, Stavangers, Södra
Bergenhus, Norra Bergenhus,
Romsdals, Södra Trondhiems, Norra
Trondhiems, Nordlands,
Finmarkens Amt. Härtil komma 2
Grefskap Jarlsberg och Laurvig,
samt 1 Baroni Rosendal. Amten
äro indelte i 41 Fögderien och
56
Häradshöfdinge-Jurisdictioner, på Landets språk
Sörenskriwerier kallade.
Rikets Grundlag, stadgad d. 4
November 1814.
Bland de
wigtigaste artiklar äro följande:
Konungariket Norge är et fritt och
sjelfständigt Rike, som ej kan
delas eller afhändas, förenadt
med Swerige under en Konung.
Dess Regeringsform är inskränkt
och ärfteligen Monarkisk. Den
Evangelisk-Luterska Religionen
förbliwer Statens offentliga
Religion. De Inwånare som den
samma bekänna äro förpliktade
at däri upfostra sina barn.
Jesuiter och Munkordnar må ej
lidas. Judar äro framdeles
uteslutna från inträde i Riket. Den
utöwande makten är hos
Konungen. Konungen skal altid
bekänna den
Evangelisk-Luterska Läran; densamma
handhawa och skydda. Konungens
Person är helig; han kan ej tadlas
eller anklagas. Answarigheten
åligger hans Råd.
Thronföljden är rätt nedstigande och
Agnatisk, sådan, som den finnes
bestämd i den af Swea Rikes
Ständer beslutna och af Konun-
|
