|
SKA | ||
|
Termeswara, upföre denna å til dess källa, sedermera följande landryggen och Riksgränsen til källan af Tana älf, och widare utföre denna älf til Tana-fjorden. Denna sträcka håller i längd 70 mil. Ifrån Tana-fjorden går gränsen utomkring Norrska kusten genom Norra Oceanen och Nordsjön til Swenska gränsen, därifrån utomkring Swenska kusten genom Kattegat, Öresund, Östersjön och Botniska hawet til utloppet af Torne älf. Hela denna sträcka håller i längd 380 mil. Alt det Land som nu ligger inom förenämnde gränsor kallas här Halfön Skandinavien. Denna är belägen mellan 55 gr. 20 min. och 71 gr. 30 min. Polhöjd; samt mellan 22 grad. 40 min och 45 gr. 40 min. Longitud. Den håller i längd, från sydligaste udden af Skåne til landtudden i Nordkyn 160 mil, i största bredd från Bommelöe uti Bergens Stifts skärgård til Arholma uti Uplands skärgård 75 mil; och i widd 6680 qvadr. mil. — En stor bärgsrygg kallad Kölen som tar sin början wid landtudden Nordkyn går genom större delen af landet och slutar sig med Lindesnäs i Norge wid Nordsjön. Från denna ryggrad utgå såsom refben flera grenar dels åt Norge dels åt Swerige. De störste strömarne äro Tanaälf, Dramsälwen, Glommen med sin stora gren Vormen, Götaälf, Dalälwen, Ljusnan, Ljungan, Jämtlandsälwen, Ångermanälwen, Umeälf med sin gren Windelälwen, Skelefte- Pite- Lule- och Kalis-älwarne, samt Torneälf, med sin gren Muonio-älwen. De störste sjöarne äro Mjösen, Wänern, Wettern, Hjelmaren, Mälaren, Siljan och Storsjön i Jämtland. De störste öar äro Senjen och Hindöen i Norra Oceanen, samt Öland och Gottland i Östersjön. Skandinavien kan lämpeligen indelas i 5 Huwuddelar eller |
Regioner: Swealand, Götaland, Norrland, Sunnanfjäld och Nordanfjäld. De 3 förra höra til Swerige och de 2 sednare til Norge. Til Sunnanfjäld räknas Stiften Kristiania, Kristiansand och Bergen, och til Nordanfjäld Stiften Trondhiem och Nordland. Wid 1815 års slut steg Folkmängden i Skandinavien til omkring 3,400,000. Landets climat, natursprodukter m. m. anföras wid Artiklarne Norge och Swerige.
Skanör, en Stad i Skåne, Malmö Län och Skjuts Härad, belägen på en landtudd, under 55 gr. 25 min. Polhöjd; 60 mil från Stockholm och 2.5 mil från Malmö, uti en sandig och ganska mager nägd, beswärad af flygsand. Han är icke synnerligen regulär, håller i längd 300 famnar, i bredd 200 och i widd 30 tunnland. Gårdarnes antal är 95. År 1810 war antalet af hushåll 97 och Folkmängden 546, hwaraf 280 woro mankön och 266 qwinkön. Stadens förnämsta rörelse består uti jordbruk, fiskeri och sjöfart. Staden äger nederlags- och lastageplats, men hwarken hamn eller redd, så at dess fartyg endast sommartiden kunna ankra uti den nära härwid belägna Hölewiken, hwarest til sjöfartens säkerhet en ganska god hamn kunde anläggas. Här wistas wid pass 30 skeppare och 8 Mästare uti åtskilliga handtwärk. Stadens åkerjord utgör 812 tunnland. År 1810 underhöllos i Staden 134 Hästar, 123 kor, och 254 får. Stadens numer bland Rikets Städer är 92. Staden utgör med Falsterbo et Regalt Pastorat, som år 1810 hade 721 inwånare. Bägge Städerne äga tilsamman 1200 tunn- |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/665
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
