Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/676

SKI

SKI

665

Amt i Norge, har ansenlig åker och äng. Mangården är ganska wälbygd. Därwid är en stor och wacker trägård.

Skierstad, en Sokn och Pastorat uti Nordlands Amt och Saltens Fögderi i Norge; kallas jämwäl Saltens Pastorat. År 1801 war Folkmängden 2367.

Skiervöe, en Sokn och Pastorat uti Finmarkens Amt och Tromsöens Distrikt i Norge. Pastoratet består af flera större och smärre öar samt fjärdar som skära sig djupt in i landet. Inbyggarne bestå til det mästa af så kallade Qväner, hwilka til härkomsten äro från Kajana Landskap och Karelen, samt Finnar. Deras huwudnäring är fiskeri, dock är därjämte något jordbruk wid fjärdarne, i synnerhet wid Reisens fjord. Denna fjords Inbyggare, så wäl som Oxfjordens utmärka sig från de öfrige med et wackrare utseende, renligare lefnadssätt, större arbetsamhet och mindre fallenhet til dryckenskap. Fiskeriet driwes här til det mästa hemma, några få söka Lofoten. Ryssarne idka handel i denna Sokn. Climatet är swåra kalt, så at, ändock i Julii månad snön ligger undertiden på åtskilliga ställen nedre wid hafsstranden. År 1801 war Folkmängden 1975.

Skiljemark, eller Skillingmark, en Sokn i Wärmeland och Nordmarks Härad, är Annex til Köla Pastorat, samt består af 7.9 Mantal. Marken är mycket ojämn och bärgaktig, ofruktsam på säd, men har godt bete. Sand och lermylla är rådande jordmånen. Skog finnes til husbehof. Utsädet är 300 tunnor. År 1810 war Folkmängden 625. Kyrkan är belägen 1.4 mil från Moderkyrkan. I soknen finnes et Järnwärk kalladt Skillingsfors, bestående af en ämneshammare.

Skillberg, en Sätesgård uti Fläckebo Sokn i Wästmanland,

hörer til ägaren af Swanå Järnwärk.

Skillinge, en Sätesgård uti Munkaljungby Sokn i Skåne, består af 5.2 Mantal. Denna Gård, til hwilken hela soknen, som består af 19.5 Mantal, utan undantag hörer, är af nuwarande ägaren bebygd med en huwudbyggning af mursten 2 wåningar hög, samt en dubbel flygelbyggnad en wåning hög, äwen af sten. Trägården är i norr och öster om huwudbyggningen anlagd, samt i sednare tider utwidgad med en stor park, bewäxt med eke- och andra slags löfträn, hwarigenom den wunnit ansenligt och kan nu räknas bland en af de wackraste, i synnerhet då därtil kommer en Hålldam, som, jämte det den lämnar watn åt 8 dammar och en graf i trägården, formerar 5 wattusprång, hwaraf en fontän därstädes midt för huwudbyggningen kastar watnet 5 famnar högt, och på Gården söder om huset en likadan fontän med wattusprång, midt emot den förra; de 3 öfrige giwa watn åt köket, bränneriet och ladugården. Sätesgården äger 8 sädesgärden, i öster och söder från Gården hwilka til det mästa innehålla 50 tunneland hwardera, och brukas skiftewis, så at 4 årligen med säd besås, utgörande således utsädet 200 tunnor af wete, råg, korn och hafra. Dessa gärden äro inhägnade med dubbla stengärdesgårdar. Jordmånen i dem är lermylla, dock äro de bägge i öster til det mästa sandmylla. Höbärgningen stiger til 600 lass; dessutom finnas i norr och wäster nödige beteshagar, bewuxne med en myckenhet eke- och andra slags löfträn. Nuwarande ägaren har af utmarken nära til Gården låtit instänga en plantering, som är med furu bewäxt och redan så stor at den