|
SKÅ | ||||||||||||||
|
je Mantal. I anseende til Cleriska inrättningen hörer det til Lunds Stift, samt innefattar 21 Prosterien, hwilka bestå af 202 Pastorat, utgörande 420 Soknar utom Stads-Församlingarne. Städernas antal är 8. Hwad Rättegången beträffar så utgör Landet en Lagsaga, innefattande 8 Häradshöfdinge-Jurisdictioner. Angående Bärgswäsendet så utgör Skåne med Wexiö Län et Bärgmästardöme. Beträffande Militären, så underhållas här 2 Regimenten Cavalleri och 1 Regimente Husarer.[Dj 1] Skåne, (Norra). Detta Höfdingdöme kallas jämwäl, efter sin Huwudstad, Kristianstads Län. Dess läge är mellan 55 grad. 23 min. och 56 gr 32 min. Polhöjd. Det omgiwes af Halland, Småland, Bleking, Östersjön, Södra Skåne och Kattegat. Dess storlek är 53.4 qv. mil, däraf Watn intager 1.6 och Landet 51.8 qv. mil. Dess naturliga beskaffenhet är sådan, at norra delen däraf, som gränsar til Småland, består af en backländig och kullig mark, hwarest förnämsta skogen består af furu och gran; dock finnes här jämwäl god skog af ek, bok, björk och ask. Den södra delen däremot utgör et slätt och fruktbart land som bär ymnigt säd, men trakten wid Östersjön beswäras något af flygsand. Den wästra delen, som wetter åt Kattegat är äwenwäl tämeligen jämn och bördig på säd, men beswäras jämwäl på sina ställen af flygsand. — Den största strömen är Helgeå. De största sjöarne äro Iwösjön, Sjöwiken och Immelsjön.[Dj 2] — Förnämsta produkterne uti norra delen af Länet äro skog och boskap, uti södra och wästra delarne säd. I de bägge sednare är fisk ock en wigtig produkt. Af skattbara mineralier finnes alun. — År 1810 utgjorde den öpna åkerjorden 100816 |
tunnland eller 4.36 qv. mil; således litet mer än en tolftedel af landets areala widd. Samma år war utsädet: Tunnor wete 739, råg 23463, korn 32922, hafra 10414, blandsäd 2503, ärter 2349, potäter 8218, summa 80608. Skörden war: Tunnor wete 3695, råg 117315, korn 164610, hafra 41656, blandsäd 12514, ärter 11745, potäter 82180. Summa 433716. Samma år underhöllos hästar 33324, nöt 86303, däribland oxar 14643, kor 37203, ungnöt 34457, får 71109, par dragare 23983. — Detta Län är et folkrikt och wäl bebodt land. I anseende til Folkmängden är det det sjunde, men i afseende på befolkningen det fjärde bland Rikets Höfdingdömen. År 1810 war Folkmängden 120511, däraf 58548 woro mankön och 61693 qwinkön. Af förenämnde summa wistades 3005 i Städerne och 117506 på Landsbygden. Således war befolkningen 2257 människjor på qvadrat milen. Följande förtekning wisar Folkmängdens tillagande.
Således har Folkmängden på 56 år ökat sig med 28306. — Almogens näringsfång i skogsbygden är, utom åkerbruk och boskapsskötsel, jämwäl skogshygge. Årligen fällas här öwer 30000 stycken bok och ek, hwilka anwändas dels til timmer och wirke dels til klappholts eller stäwer. Däraf brännes ock mycken potaska til några tusende skeppund. — Krono-Inkomsterne från detta Län stego år 1804 til 139145 R:dr, bestående af ordinarie upbörden och bränwins bränneriafgiften; men oberäknadt de extra-ordinarie Inkomsterne. — |
- Djurbergs rättelser och tillägg:
- ↑ Landet underhåller 2 Regementen Cawalleri, däraf det ena är Husarer och det andra Carabinierer, samt 2 Regementen Infanteri, däraf det ena kallas Norra Skånska och det andra Södra Skånska Regementet. Uti Städerne ligga Konungens Regemente, och et wärwadt Husar-Regemente i Garnison. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1073]
- ↑ Bland de största Sjöarne anföres Sjöwiken. Denna är en utwidgning af Helgeå, nedanför Kristianstad, och kallas jämwäl Helgesjön. Det finnes en annan Helgesjö i Småland. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1073]
