| STA |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Norge. År 1801 war Folkmängden 2466. Hamnen är god och inloppet beqwämt. I förhållande til Folkmängden är handelen betydlig. År 1795 ägde Staden 21 stora fartyg, hwilkas drägt tilsamman utgjorde 678 Commerce-läster, och som mäst seglade i Spanien och Frankrike, samt 27 smärre eller kustfartyg. År 1792 inkommo 191 och utgingo 183 fartyg. År 1795 funnos här 10 Köpmän som handlade i gros, 16 i minut, 16 Hökare, 26 Skeppare. 78 Handtwärksmästare. Här finnas 3 skeppswarf, 2 repslagare-banor och 1 tegelbruk nära wid Staden. Staden är urgammal och war i blomstrande tilstånd wid år 1020. Han har ock warit Biskopssäte, som år 1684 blef flyttadt til Kristiansand. Nuförtiden är han säte för en Amtman. Amtmannens Boställe kalladt Stavangers Kongsgård, hwilken tilförene warit Biskops-Boställe, är et stort och wackert hus af sten. I October månad hålles här en stor marknad. År 1795 steg Tullinkomsten til 5269 R:dr och Consumtions afgiften til 3520 R:dr. Staden jämte soknen Ranneberg utgöra et Pastorat som år 1801 hade 3726 inwånare. Stavangers Amt. Detta är beläget mellan 58 gr. 20 min. och 59 gr. 20 min. Polhöjd; samt mellan hawet och fjäldryggen. Det utgör en del af Kristiansands Stift, samt innefattar Landskapen Ryefylke, Jedderen och Dalerne. Dess storlek är 70 qv. mil. Markens beskaffenhet finnes beskriwen wid Artiklarne Dalerne, Jedderen och Ryefylke. Amtet innehåller 22 Pastorat, som bestå af 1 Stad och 53 Soknar. Följande förtekning wisar Folkmängden i dessa Pastorat år 1801.
|
Stavärn, en Lastageplats uti Grefskapet Laurvig i Norge, wid en stor hafsbugt, nära til Fästningen Fredrikswärn, innehåller några och 70 Gårdar, som bebos af sjömän, fiskare, krögare och arbetsfolk. Här är en Tullbetjäning som sorterar under Tullkammaren i Staden Laurvig. Stegeborg, en Herregård uti Skällwik Sokn i Östergötland, har en sällsynt wacker belägenhet wid inloppet til fjärden Slätbaken, från hawet, har fordom warit Kongsgård, men är nu enskild egendom, inlöst såsom Säteri och Frälse til Grefl. Schwerinska Slägten, består af 8.5 Mantal, äger 120 tunnors utsäde, höfångst til 600 parlass, prydlig mangårdsbyggning, bestående af et grundmuradt stenhus af tegel, som upfördes år 1802, samt de öfriga husen af trä sedermera upbygda, wackra planterade alléer, en i sednare tider anlagd trägård wid sjelwa Gården, utom en gammal fruktträgård wid det fordna slottets ruiner. Skog finnes ganska litet inom Skäll- | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/718
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
W w 2
