STO |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
kön. År 1805 war Folkmängden 99377, år 1810 war den 96280, år 1772 steg den til 98631. — Inbyggarnes näringsfång äro förnämligast åkerbruk, boskapsskötsel och fiskeri i skärgården, hwartil kommer något Bärgsbruk. Den slags fisk, som ymnigast fångas i hawet är strömming. År 1810 utgjorde den öpna åkermarken 77168 tunnland eller en trettiofjärdedel af landets areala widd. Samma år war utsädet: tunnor wete 3118, råg 20409, korn 12057, hafra 3405, blandsäd 2736, ärter 2378, potäter 4929, Summa 49032. Skörden war: tunnor wete 18708, råg 122454, korn 84399, hafra 20430, blandsäd 19152, ärter 11890, potäter 43452; Summa 320485. Benämnde år underhöllos i Länet 22226 hästar, 4862 oxar, 35755 kor, 11746 ungnöt, 46206 får, 13544 par dragare. — Länet är skattlagt til 4056 Mantal. Det är indeladt i 8 Fögderien hwilka innefatta 14 Härad och 6 Skeppslag. Häradena heta Wallentuna, Sollentuna, Färentuna, Semminghundra, Erlinghundra, Håbo, Långhundra, Sjuhundra, Lyhundra, Närdinghundra, Frösåkers, Swartlösa, Öknebo, Sotholms. Af dem ligga de 11 förre i Upland och de 3 sednare i Södermanland. Skeppslagen heta Danderyds, Wärmdö, Åkers, Frötuna, Bro, Wäddö. Den delen af Länet som ligger i Upland hörer til Upsala Stift, och den som ligger i Södermanland til Strängnäs Stift. Den delen af Länet som är belägen i Upland, består af 4 Häradshöfdinge-Jurisdictioner och hörer til Uplands Lagsaga; den delen som är belägen i Södermanland utgör 1 Jurisdiction och hörer til Södermanlands Lagsaga. Bärgwärken uti Upländska andelen höra til Uplands och Roslags Bärgmästardöme, och de i Södertörn til Södermanlands och |
Östergötlands Bärgmästardöme. Inre delen af Länet underhåller delar af Uplands och Södermanlands Regimenten; men Sjösoknarne furnera Kronobåtsmän. — Städerne äro 6: Öregrund, Östhammar, Norrtelje, Sigtuna, Waxholm, Södertelje. År 1810 steg Folkmängden i dessa Städer tilsamman til 4350. Landshöfdingens Säte är i Stockholm. Följande Tabell wisar Pastoraten i Länet, deras storlek i qv. mil, samt den Folkmängd, som hwart och et af dem hade år 1810.
|
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/740
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer