|
STO | ||
härigenom nedbringas alt det timmer och träladdning som kommer från wästra Uplandet, såsom Hadeland, Valders, Ringerige, Odalen och Sognedal, hwilka distrikts watn utfalla i Tyrifjorden, en stor sjö, som slutas wid Vigersund, hwilket har sit utlopp genom några få forssar eller wattufall i Bärsjön, en sjö om halfannan mils längd. Härifrån utlöper den egenteligen så kallade Storelwen under namn af Snarums-elv, och uptager sedermera wid Modum en betydlig å kallad Simoa-elv. Därifrån går hon nästan mot söder til Hougsund wid Eger, under namn af Storelven, hwilket ställe Hougsund är en Färgestad, hwarest tillika många timmerdragare bo; där böjer älwen sig mot öster och faller slutligen ut mellan Bragnäs och Strömsöe i Dramsfjorden. I sjelwa Storelven är icke lägenhet til sågwärk, qwarnar eller dylika inrättningar, af brist på wattufall. Hellefos uti Eger Sokn är det enda wattufall hon har, och därwid äro 2 sågwärk upförde; här äro ock 2 betydliga laxfisken. Emedan denna älf icke har flera forssar och wattufall, kunna waror på båtar och små fartyg upföras efter älwen genom hela Egers Pastorat ända up til Modum, ty öwer Hellefossen dragas båtarne med handkraft på en därtil inrättad bro. De flästa wintrar är älwen tilfrusen, hwarföre på isen är stor körsel med waror. Storegården, en Skatte-Sätesgård uti Ottersta Sokn i Wästergötland. Storegården, en Sätesgård uti Flistad Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal. Storegården, en Sätesgård uti Sjögersta Sokn i Wästergötland, äger 20 tunnors utsäde i bördig jordmån, tilräckeligt höbol. Utom huvudbyggningen |
af trä, som är förfallen, är den öfriga åbyggnaden i godt stånd, med en trägård. Storfiord, eller Sulefiord, en ansenlig fjärd, som från hawet löper in uti Söndmörs Fögderi i Norge och delar sig i åtskilliga grenar eller twärfjärdar. Han är ganska fiskrik, i synnerhet på sey och sill. Här fångas ock mycken stör, som om sommaren infinner sig jämte sillen. Fjärden är 8 mil lång. Storfors, et Järnwärk uti Kroppa Sokn i Wärmeland, består af 2 hamrar med 4 härdar. Därtil höra Lillfors, med 1 hammare och 2 härdar, Hättälf, med 1 hammare och 2 härdar, 1 prydlig manufactur-smedja af sten, 2:ne qwarnar och Nykroppa masugn, belägen 1 mil från Bruket. Stångjärnssmidet wid samteliga dessa Wärk är 2930 skeppund. Skogen utgör 30,000 tunnland och är för kolbehowet tilräckelig. Storfosen, en ansenlig Ö, belägen uti Fosens Fögderi uti södra Trondhiems Amt i Norge, håller 2 mil i omkrets. Ön hörer til en ansenlig Sätesgård, på densamma belägen, hwilken har stora och ansenliga byggningar, samt underhåller en myckenhet boskap. Hon är ganska wäl belägen för fiskeri samt är försedd med en hamn, hwarest är et skönt Ostronfiske. Storkö, eller rättare Storön, emedan hon är den största i Blekingska skärgården, utgör jämte några smärre kringliggande öar och holmar en Sokn, som är Annex til Torshamns Pastorat, samt består af 10.4 Mantal. Alla hemman på ön ligga wid stränderne och hawa god åker, som består af sand, mull, lera och klaper. Utmarken är stenbunden och skärwig, hwarå likwäl wäxer någon ek, björk, al och en, otilräckelige för nödigt bruk. De hithörande smärre ö- |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/743
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer