STÄ |
| ||
Stärkered, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Ale Härad, innefattar 3 Soknar: Stärkered, Moderförsamling, Kilanda och Nödinge, Annexer, samt består af 79.3 Mantal. Utsädet är 1800 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2358. — Stärkered Sokn består af 50.1 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är til större delen lera och för öfrigt sand. Orten är skoglös, utom litet löfskog på några få ställen uti inägorna. Skogsbristen är så kännbar, at utsyning på Allmänningen Risweden måste årligen sökas. Utsädet är 1230 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1447. Kyrkan är belägen under 57 gr. 56 min. Polhöjd; 4.7 mil från Wänersborg. Stäwie, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Torna Härad, innefattar 2 Soknar: Stäwie, Moderförsamling, och Lakalänga, Annex, samt består af 22.8 Mantal. År 1805 war Folkmängden 734. — Stäwie Sokn består af 12.3 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är mylla. Skog finnes alsingen. Utsädet är 585 tunnor. År 1805 war Folkmängden 340. Kyrkan är belägen under 55 gr. 46 min. Polhöjd; 1.8 mil från Malmö. Stöde, en Sokn i Medelpad, är Annex til Tuna Pastorat, håller i widd 5.22 qv. mil, samt består af 28.7 Mantal. Soknen är belägen omkring älwen Ljungan. Marken är i allmänhet ganska bärgaktig, och bärg intaga en god del af Soknen. Rådande jordmånen är lös eller sandblandad lera, utom i de så kallade Finnbyarne, belägne 1 à 2 mil från Kyrkan och älwen, hwarest jordmånen är mager, bestående af grusblandad mjulna, hwilken aldrig til hälften närer sina inwånare, hwilka därföre öwa swedjande på |
de stora skogarne. Alla hemman i soknen hawa ymnigt af skog, men många måste likwäl forsla byggnads- och sågtimmer 1 mils wäg och än längre öwer bärg och dalar. Utsädet är 470 à 480 tunnor. Här brukas i synnerhet korn, något råg, litet ärter och hafra. Ängen wid byarne är ringa, äwen som därstädes är brist på mulbete, men hwilket är så mycket ymnigare i fäbodarne. Höbärgningen är 125 gillingar hårdwallshö, men myrslotten ger 540 gillingar. Älwen som här framrinner formerar en ansenlig sjö kallad Stödesjön hwilken på några ställen är öwer 30 famnar djup, samt har godt fiske. Bland andra fiskeslag fångas lax. År 1810 war Folkmängden 1237. Kyrkan är belägen wid älwen 2.8 mil från Moderkyrkan. Stödhaf, på Kartan Stehag kallad, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Onsjö Härad, består af 23.2 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. På skog är brist. Utsädet är 630 tunnor. År 1805 war Folkmängden 927. Kyrkan är belägen under 55 gr. 34 min. Polhöjd; 4 mil från Malmö. Den betydligaste Gården heter Rönneholm. Stömne, en Sätesgård uti Stafnäs Sokn i Wärmeland, består af 1 Mantal, äger 55 tunnors utsäde, 5 om hösten och 50 om wåren, ansenligt höbol, så at mera boskap kan näras, än hwad genom utsädet kan påräknas. Skogen är ymnig så wäl til husbehof, som til afsalu af sågblåckar och bjälkar. Mangårdsbyggnaden af trä, angenamt belägen wid den delen af Glafsfjolen som kallas Stömne Flagan, är wacker och rymlig, har en betydlig och med mycken kostnad anlagd fruktträgård, samt en genom natur |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/754
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer