Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/780

SWE

SWE

769

granit. Denne finnes ock i lösa stenar. Somlige granitarter stöta uti rödt och brunt, samt äro ganska wackre sedan de bliwit polerade, ofites eller fjällig limsten, ställsten, qwarnsten, murksten, brynsten, tälgsten, porfyr, af många förändringar, samt til sådan myckenhet, at den utgör hela bärgsträckor i Dalarne, trapp, probersten, grönsten, breccia, lumachella, sandsten. Jordarter. Bleke eller ren och lös kalkjord, kalksten, marmor, droppsten, strålgips, märgel, qwarts, bärgkristal, jaspis, granat, skörl, kruklera, porcellins-lera, späcksten, serpentin, bolus eller järnlera, rödkrita, glimmer, flusspat, amiant, bärgläder, bärgkork, zeolit. Saltarter. Alunskifer. Jordfetmor, bernsten, bärgfetma, swawelkies, blyerz, stenkol. Metaller: Guldkies uti Småland, silwermalm, förnämligast i Wästmanland; koppar, mäst i Dalarne och Östergötland; järn i de flästa Rikets Landskap, men mäst uti Wästmanland, Wärmeland och Lappland, bly, wismut, zink, kobolt, brunsten, källor, som hålla mineraliska watn mångestädes. Wäxter. Til slutet af adertonde seculo har man i Swerige påfunnit 1690 species eller arter af allehanda slags trän, buskar, örter, gräs, mossar och swampar. Utaf dessa wäxter finnes circa 570 arter, hwilka äro perenne, det äro sådane, som icke dö ut om wintern, utan upwäxa af samma rot, wid pass 270 arter biennae och annuellae wäxter, det äro sådane, som hwartannat eller hwarje år dö ut. Utaf gramina eller gräsarter finnas circa 100 species, af musci eller mossar wid pass 250, af algae eller stenmossar 300, och af fungi eller swampar 200 species. Utaf fruktträn som tåla Swenska klimatet finnas apel, päron,

kersbär, plommon, hwilka slag triwas ända up til 65 graders Polhöjd, likwäl uti de nordliga Landskapen endast wid hafskusten; men uti Skåne wäxa jämwäl aprikoser, persikor och walnötter på kall jord. Oxel, rönn, hägg, hassel wäxa öweralt, dock mindre uti norra delen af Riket. De Swenska skogarne bestå til största delen af barrträn, nämligen furu och gran, näst efter dem intaga al, björk, asp, främsta rumet; sedermera alm, ask, lind, lönn och andra slags löfträn, dock i mindre mängd. Ek triwes ej nordligare än til Dalälwen, och Bok ej högre än til Kålmoren. Af buskar finnas 88 arter, och däribland 20 med ätlig frukt. Af örter wid pass 600 arter, och däribland 142 arter medicinalwäxter, samt 24 arter färgewäxter. Af grönsaker och rotwäxter finnas öwer 40 arter. Skidfrukt, såsom ärter och bönor, af flera slag. Utaf sädesarter är råg den som allmännast odlas, och därnäst korn. Råg brukas icke mycket sås längre up emot norden än til Hälsingland, ehuru han triwes ända up til Lappland, utan i det förra Landskapet och därifrån norrut nyttjas mera korn. Hafra sås mäst i Wärmeland. Wete sås förnämligast i Upland, Södermanland och de södra Landskapen i Riket. Utaf andre nyttige wäxter: Lin, hampa, humla, tobak, senap, kumin, rapsat, samt flera andra slag. — Djur. Til år 1761 har man i Swerige uptäckt 2487 species af allahanda slags djur, större och smärre; däribland af däggande djur 53, af foglar 241, af amfibier 26, af fiskar 77, af insecter 1892 och af maskar 198 species. Sedermera har man påfunnit flera andra arter förnämligast af insecter. Ibland däggande djuren finnas 14 species af rofdjur, 15 af gna-

A a a