Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/808

SÖD

SÖD

797

gränsen där landtryggen Kålmoren tager wid. Malmtrakter äro egenteligen 3; den första wid landets sydligaste kant wid Östersjön och Bråwiken, därest finnes koppar; den andra omkring Nyköping, som hyser järn och koppar samt blyglans; den tredje i Länets norra del, ehuru de därstädes yppade smärre malmfält må räknas bland strödda malmgångar. I Stora Malm och Wingåker Soknar finnes wacker grön och wit samt röd och wit marmor. — I allmänhet taget är landet wackert och ljufligt, genomskuret af många åar och sjöar, har särdeles fruktbärande jordmån, ymniga åkrar och ängar, på somliga ställen mycket widsträckta, godt mulbete, ansenliga skogar, Järngruwor och åtskilliga Järnwärk. Bland skogar äro Kålmoren, Rekarne och Willåtinge Härads Allmänning, samt Åkers och Daga Härads Allmänning, de betydligaste. — De största strömar äro följande: Hjelmareåm, hwilken flyter utur Hjelmaren och faller i Mälaren, samt under namn af Swartån har sit ursprung i Nerike. Nyköpings-ån, hwilken jämwäl har sit ursprung i Wärmeland och faller i en hafswik efter 8 mils lopp. Trosa-ån, som har sin uprinnelse i norra delen af Länet, faller i hawet och är 7 mil lång. Ingen af de öfrige åarne håller 6 mil i längd. De ansenligaste Sjöar äro: 1:o Mälaren, hwilken med en strand af 9 mil omgiwer hela norra delen af Länet. Af denna sjö höra wid pass 3 qv. mil til Länet. 2:o Hjelmaren, hwilken med 6 mils strand stöter i wäster til Länet. Den delen däraf, som hörer til Länet håller i widd 1.9 qv. mil. 3:0 Bågen, belägen nästan midt i Länet, håller i widd 0.65 qv. mil. Det berättas at i denna sjö skola finnas öwer 3 00 öar och holmar. 4:o Yngaren

liggande i södra delen af Landet 0.54 qv. mil. 5:o Långhalsen, belägen mellan bägge nyssnämnde sjöar, är öwer 3 mil lång, men ganska smal; dess widd är 0.36 qv. mil; han består af 2 delar: öfra och nedra Långhalsen, hwilka sammanbindas medelst et sund, Ternösund kalladt; bägge delarne af sjön äro nästan lika stora. 6:o Öljaren, liggande wäster i Länet, 0.15 qv. mil. 7:o Kolsnaren, 0.13 qv. mil. 8:o Näshulta-Sjön, 0.12 qv. mil. 9:o Wikern, 0.1 qv. mil. 10:o Hallbosjön, 0.1 qv. mil. 11:o Klemmingen, 0.09 dito. 12:o Storsjön, 0.07 dito. 13:o Uren, 0.07 dito. 14:o Näsnaren, 0.06 dito. 15:o Låckwatnet, 0.06 dito. Utaf Tisnaren, som ligger uti gränsen af detta Län och Östergötland, och håller i widd 0.4 qv. mil, hörer mindre delen hit. Åtskilliga fjärdar skära sig från hawet in i landet, hwaraf de betydligaste äro följande. 1:o Mörkö-fjärden, som skiljer Nyköpings från Stockholms Län, sträcker sig ända up til Södertälje, på sidan därom, och är 3 mil lång; den inre delen däraf kallas Järna-fjärden. 2:o Tullgarns-fjärden. 3:o Twären eller Trindelen. 4:o Stjernholms wiken. 5:o Marswiken. — Folkmängd. I anseende til Folkmängden är detta Län det Elfte i Riket, men i anseende til befolkningen det Sjunde. År 1810 war Folkmängden 98663, hwaraf 47177 woro mankön och 51486 qwinkön, befolkningen är således 1518 människjor på qv. milen. År 1805 war Folkmängden 98761, däraf 6719 bodde i Städerne och 91042 på Landsbygden. År 1810 war den samma 96547. — År 1810 bestod Länet af 3217 Mantal, af hwilka 1189 woro Skatte, 315 Krono, 1236 Frälse, 371 Säteri, och 164 Rå och Rörs hemman. Samma år utgjorde den öpna åkerjorden 58358 tunnland eller