Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/813

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
802 SÖL
SÖL

ser Gård wid Gård liggande under et sammanhängande Gärde. År 1766 war Folkmängden 1152.

Sölje, en Herregård uti Stafnäs Sokn i Wärmeland, wid en fjärd af Glafsfjolen kallad Sölje flagan, består med underliggande hemman som brukas under Gården af 2.25 Mantal, äger 40 à 50 tunnors utsäde om wåren, 5 à 6 tunnor om hösten, höbol til 250 lass, dels wall- dels ängshö, betydlig och widsträckt skog, prydlig och beqwäm mangårdsbyggnad af trä, 2 wåningar hög, wacker trägård, anlagd år 1803, med mer än 100 fruktbärande trän. — Med Gården är förbundet Sölje Järnwärk, med 1 stångjärns-härd, samt manufactursmide för bandjärn och spik, jämte et sågwärk.[Dj 1]

Sölwesborg, en Stad i Bleking och Listers Härad, belägen wid en liten hafswik, nära til Skånska gränsen, under 56 grad. 2 min. Polhöjd; 54.7 mil från Stockholm och 3 mil från Carlshamn. Han håller i längd 266 famnar, i bredd 190 och i widd 27 tunnland. Gator och gränder, til antalet 10, äro irregulära. År 1810 war Folkmängden 779, hwaraf 380 woro mankön och 399 qwinkön. Inbyggarnes näring består förnämligast i Handtwärkeri, någon ringa Handel, Fiske uti hawet, särdeles af strömming samt tobaks- och potäters plantering. En af Stadens näringar består ock uti swins gödande, då fruktsam ållonwäxt inträffar på den närbelägna skogen. Handelen idkas förnämligast med tobaksblad, potäter, bokestäfrar, och bottnar, handskar, hattar, beck, ledsten och saltadt fläsk. År 1805 funnos här 11 Handelsmän, men af hwilka endast 4 hade någon betydlig rörelse. Då woro här 72 Mästare uti 25 särskildta handtwärk. Utaf

dessa äro förnämligast 2 som äro uti blomstrande tilstånd, nämligen Handskmakeri och Hattmakeri. Af det förra slaget funnos 14 och af det sednare 10 Wärkstäder. Det förra tilwärkar wackra och smidiga klippingshandskar. Hamnen är grund och hyser få fartyg. Stadens numer bland Rikets Städer är 84. Marknad hålles här den 26 Junii och 30 October. Åkerjorden utgör 300 tunnland. År 1810 underhöllos 56 hästar, 10 oxar, 130 kor, 40 ungnöt. Staden utgör jämte Sölwesborg Sokn et Regalt Pastorat, som år 1805 hade 1223 inbyggare. Staden war fordom Konung Harald Hildetands Residens och då i stort wälstånd.

Sölwesborg Sokn, är belägen omkring Staden, wid hawet, samt består af 9.3 Mantal. År 1805 war Folkmängden 516. Soknen nyttjar Stadens kyrka til sin Gudstjänst.

Söndenfjelds, på Swenska Sunnanfjäld. Sålunda kallas den delen af Norge, som är belägen på södra sidan om Dovrefjeld och Langfjeldet, bestående af 2 Stift: Kristiania och Kristiansands. I Påwedömets tid utgjorde dessa 2 Stift 3 Biskopsstift som woro Opslo, Hammer och Stavanger, men wid Reformationens införande i Norge år 1537 blewo Opslo och Hammers Biskopsstift sammanlagde til et som blef kalladt Opslo Stift, intil Staden Opslos ödeläggelse, och den nya Huwudstaden Kristianias anläggning, då Stiftet bekom namn af Kristiania Stift. Stavangers Biskopssäte blef flyttadt från Staden Stavanger efter den stora branden år 1684 til Kristiansand, som då blef Stiftets Huwudstad. Dessa 2 Stift hålla i widd 1060 qvadrat mil, innefatta 9 Amt, som äro indelta i 6 Lagsagor, 23 Fögderien, och 31 Häradshöfdinge-Juris-

Djurbergs tillägg:
  1. Därwid är en Glasfabrik nyligen anlagd. [Ytterligare Tilläggning, s. 1090]