Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/857

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
846 TRO
TRO

köld om wintern förändras til is, utspränger stora stycken af bärgen, hwilka däröwer, i synnerhet om wåren och sommaren när is och snö uptina, nedfalla därifrån, större och smärre, ofta mycket stora.

Trollbo, en Herregård uti Lena Sokn i Upland, äger 30 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, bete och skog, passabel åbyggnad af trä, 2 små trägårdar.

Trolleberg, en Sätesgård uti Flackarp Sokn i Skåne, äger 250 tunnors utsäde, någorlunda höbol, ingen skog, ansenlig mangårdsbyggning af sten, stor trägård.

Trollebo, en Sätesgård uti Lemnhult Sokn i Småland, äger 40 tunnors utsäde, ymnigt höbol och skog, förswarlig åbyggnad af trä, hjelpelig trägård.

Trolleholm, tilförene Eriksholm kallad, en Sätesgård uti Torlösa Sokn i Skåne, består af 6.1 Mantal, äger 70 tunnors utsäde i swag jordmån, höbärgning til 1000 à 1200 lass. Mangården består af en stor och prydlig grundmurad huwudbyggning 2 wåningar hög, med 2 torn, samt 2 flygelbyggningar, samteligen omgifne med en djup graf. Ladugården är grundmurad och rymlig. Trägården är wacker, håller i widd 18 Geometriska tunnland. Wid Gården befinnes 1 wattuqwarn, 1 wäderqwarn, 1 sågwärk, 1 tegelbruk och nödtorftig skog. Under Gården lyda 66 Mantal Frälsehemman och 63 Torp i flere kringliggande Soknar. Wid desse Gårdar finnes ymnig både hög- och surskog. Sätesgården är Fidei Commiss uti Grefliga Trolle-Bondiska Slägten.

Trollenäs, en Sätesgård uti Näs Sokn i Skåne, äger 150 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, tilräckelig skog, förnämligast af bok. Mangårdsbyggnaden, grundmurad af tegel, är

ansenlig. Huwudbyggningen har 2 wåningar och bägge flyglarne hwardera 1 wåning. Ladugårdsbyggnaden bestående af 4 längor, tröskmaskin och sädesmagasin med ridhus inunder, har grundmurade gråstenswäggar. Trägården är ansenlig, i sednare tider utwidgad med wackra planteringar i Engelsk smak.

Trollhättan, et gemensamt namn för 4 stora wattufall i Göta-Älf, hwilka heta Gullö- Toppö- Stampeströms- och Helwetesfallen, alla 4 uptagande en sträcka af 600 famnar. Hela höjden af Tollhättefallen tilsammans med Ronnumsfallet utgör nära 22 famnar. — För at kunna ärnå en båtled förbi wattufallen uti Älwen har man warit omtänkt at inrätta et Slusswärk. Början därtil gjordes år 1716 med en slussbyggnad wid Brinkebergs kulle, men afstadnade med Konung Carl den Tolftes död år 1718. År 1741 beslöts at Slussarbetet skulle fortsättas, hwarefter Slussen wid Brinkebergs kulle iståndsattes och 3 andre slussar wid Trollhättan, nämligen Ekeblads, Polhems och Elvii Slussar fullbordades, liggande den första wid Gullöfallet, den andra wid Toppö och Stampeströms fallen och den tredje nedanom Helwetes fallen wid Flottbergs strömen. Men desse 3 sidstnämnde blewo onyttige dymedelst at en tilämnad dam, Flottbergsdammen kallad, som borde updämma de nedersta fallen icke kunde fullbordas, hwadan arbetet afstadnade år 1752. Fullföljandet af slussbyggnaden wärkstäldes icke förr än 1780, då 2 nya slussar, nämligen Gustafs Slussar, wid Brinkebergs kullen anlades, hwardera 91 alnar långa och 18 alnar breda, samt dessutom en annan sluss, Gustaf Adolfs Sluss wid Åkerström. — År 1793 utfärdades et Kongl. Privilegium för et Bo-