Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/861

850

TRO

TRO

Inderöens och Nummedals Fögderien et Amt, under namn af Norra Trondhiems Amt, då Amtmans-Ämbetet för det förrnämnde Amtet blef förenadt med Landshöfdinge-Ämbetet för Trondhiems Stift, men norra Trondhiems Amt bekom sin egen Amtman, som skal bo i Värdalen. År 1801 war Folkmängden uti hela Trondhiems Amt 94419, utom Städerne Trondhiem, Kristiansund och Molde, med hwilka Folkmängden war 104704.

Trondhiems Fjord. Denna är en af de största Fjärdar i Norge. Han tager sin början mellan Örlandet och Agdenäs uti Fögderiet Fosen, sträcker först i sydost, widare österut förbi Trondhiem, och til slut åt nordost ända til Egge Sokn uti Stods Pastorat uti Inderöens Fögderi, samt är 11 mil lång. Denna fjärd skär sig på åtskilliga ställen in i landet med många större och smärre fjärdar, wikar och bugter, uti hwilka finnas flera goda hamnar.

Trondhiems Lagsaga. Denna är belägen i Trondhiems Stift, samt innefattar 9 Häradshöfdingdömen: nämligen Romsdals, Nordmörs, Strindens, Örkedalens, Guledalens, Stör- och Värdalens, Inderöens, Nummedalens, Fosens, samt Städerne Molde och Kristiansund. Lagmannen bor i Trondhiem, hwarest Lagmanstinget hålles.

Trondhiems Stift. Detta innefattar 2 och et halft Amt indelta i 8 Fögderien och 9 Häradshöfdingdömen. Amten äro: en del af Romsdals Amt, innefattande Romsdals och Nordmörs Fögderien; Södra Trondhiems Amt bestående af Örke- och Guledalens, Strindens och Sälboe, samt Fosens Fögderien; Norra Trondhiems Amt inbegripande Stör- och Värdalens, Inderöens samt Nummedals Fögderien. År 1801 war Folkmängden 160516, hwaraf 11525 bodde

i Städerne och 148991 på landbygden. År 1769 war Folkmängden 105238, däraf 9336 bodde i Städerne och 95902 på landsbygden. Fögderiet Söndmör i Romsdals Amt hörer i anseende til Kyrkostyrelsen til Bergens Stift, men intraderne erläggas til Lands-kontoret i Trondhiem.

Tronäs, eller Trondenäs, et Pastorat uti Senjens och Tromsöens Fögderi uti Finmarken i Norge, består endast af 1 Sokn med en kyrka, som ligger på den stora ön Hinden. Både åkerjord och gräswäxt äro goda. Man har ock börjat plantera potäter. Fiskeri är et wigtigt näringsmedel. Kyrkan är en af de ansenligaste och wackraste i Nordlands Stift. År 1801 war Folkmängden 2289.

Trosa, en Stad i Södermanland, Nyköpings Län och Hölebo Härad, belägen wid en hafswik under 58 grad. 55 min. Polhöjd; 7.6 mil från Stockholm och 4.5 mil från Nyköping, håller i widd 15 tunnland. En å flyter midt genom Staden och faller ut i fjärden, hwilken formerar en god hamn. Här finnes 2 gator, som gå längs efter Staden, en på hwardera sidan om ån, samt 12 gränder, hwilka afskära bägge gatorne. Gårdstomterne äro 142. År 1810 war hushållens antal 100 och Folkmängden steg til 459, hwaraf 222 woro mankön och 237 qwinkön. Förnämsta näringsfånget är fiskeri; i synnerhet af strömming och därnäst af torsk. Utom flera större och smärre fiskebåtar finnes här 2 fartyg om 200 tunnors drägt. Här finnes endast 1 Handelsman, samt omkring 32 Mästare uti 12 särskildta Handtwärk. Staden är skyldig at prästera 6 ordinarie Båtsmän med sin fördubbling. Stadens ägor utgöra 300 tunnland, hwaraf 90 äro åkerjord, och öfriga nyttjas til äng. Stadens