Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/87

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
76 BÖC
BÖE

tunnor, mästadelen hafra. Mantalen äro 18. År 1805 war Folkmängden 1181. Soknen nyttjar Uddewalla Stadskyrka til sin Gudstjenst. De betydliga Gårdar i Soknen äro Kasen och Björbäck.

Böckel, et Järnbruk uti Nyeds Sokn i Wärmeland, äger 1800 skeppund stångjärnssmide.

Boda, en Sokn och Consistorielt Pastorat på Öland, Norra Motet och Åkerbo Härad. Marken är i allmänhet jämn. Jordmånen består til det mästa af sand, blandad på åtskilliga ställen med en obetydlig del swartmylla; på andra är åter bara flygsand, som bär ringa gröda och i stormwäder flyger tilhopa, wid gärdesgårdar; men ingenstädes, så wida bekant är, finnes lera. Wissa byar hawa litet så kallad örjord, bebunden med mycken sten, andre åter äga ingen sten på sin sandjord. Med undantag af några byar i södra Soknedelen hawa de andre på sina ägor hjelpelig skog; och inom Soknen finnes Kronoparken kallad Böda skog hwarifrån Soknarne på slättbygden i Norra Motet årligen få utsynt wedbrand och byggnadswärke. Utsädet är 420 tunnor, hwaraf mindst nitton tjugondelar äro råg och högst en tjugondel korn. Mantalen äro 30. År 1810 war Folkmängden 1218.

Böe, en Gård uti Gusdals Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge, är ganska betydlig samt wäl brukad.

Böe, et Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge, består af 2 Soknar: Böe, Moderförsamling, och Lande Annex. År 1801 war Folkmängden 1999.

Böe, en Sokn, är Annex til Närums Pastorat uti Stavangers Amt i Norge.

Böe, en Sokn är Annex til Evindsvigs Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge.

Böe, en Sokn, är Annex til Mangers Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge.

Böedal, en Sokn, är Annex til Gusdals Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge.

Bögstad, en Sokn, är Annex til Holmedals Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge.

Böja, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Bergs Pastorat. Mantalen äro 9. År 1810 war Folkmängden 227. Kyrkan är belägen under 58 gr. 34 min. Polhöjd; 1.5 mil från Mariestad.[Dj 1]

Böjeryd, en Sätesgård i Småland.

Böla, en Sätesgård i Småland.

Böleholm, en Sätesgård i Wästergötland.

Böne, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Redwägs Härad, består af 5 Soknar: Böne, Moderförsamling, samt Knette, Liared, Fiflared och Kylingared Annexer. Mantalen äro 87. År 1805 war Folkmängden 2259. — Böne Sokn innehåller 15.4 mantal. År 1805 war Folkmängden 342. Kyrkan är belägen under 57 gr. 3 min. Polhöjd; 8.2 mil från Wänersborg.[Dj 2]

Börgöl, et Järnbruk uti Risinge Sokn i Östergötland, består af 1 hammare med 2 härdar. Smidet är 490 skeppund. Bruksbyggningen är behjelpelig.

Börje, en Sokn och Consistorielt Pastorat uti Upland, Upsala Län och Ulleråkers Härad, är Præbende åt en Theologiæ Professor i Upsala. Storleken är 0.41 qvadr. mil. Marken är mera jämn än bärgaktig. Jordmånen är lera och swartmylla. Några få byar äga skog, dock icke hjelpeligt. Utsädet är 700 tunnor. Mantalen äro 51.5; År 1810 war Folkmängden 811. Kyrkan är belägen under 59 gr. 54

Djurbergs tillägg:
  1. Marken är ganska jämn. Rådande jordmånen är bördig lera. På skog är brist. Sokneboerne erhålla årligen utsyning på de nästgränsande kronoskogarne. Utsädet är: tunnor wete 8, råg 80, korn 4, blandsäd 47, hafra 74, ärter 6, potäter 8. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1051]
  2. Marken i Pastoratet är i allmänhet stenig och bärgaktig. Rådande jordmånen är grof sandmylla, på somliga ställen mycket kall af källedrag och så kallad jäsjord. Af skog är på flere ställen mer brist än tilräc[ 1052 ]keligt til behowet. Sådant är förhållandet wid de flästa Hemmanen i Pastoratet, få undantag kunna göras. Nästan allestädes besås all åkerjorden årligen. Utsädet är: tunnor råg 114, korn 84, blandsäd af råg och hafra 258, hafra 856, summa 1312 tunnor, utom ärter och potäter. — Böne Sokn. Utsädet är: tunnor råg 24, korn 15, blandsäd 16, hafra 150, summa 205 tunnor, utom ärter och potäter. Den betydligate Gården heter Lönarp. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1051]