|
CAR | ||
|
delen af en ansenlig fjärd. Härwid är et Kalkbruk. På östra sidan om hamnen bestå stränderna af Coraller, af slägtet Madrepora. Carlberg, et fordom warande Kongl. Lustslott, nuförtiden en Krigs-Academie, uti Solna Sokn, nära til Förstaden Norrmalm i Stockholm. Det består af en huwudbyggning, som utgör det fordna Slottet, samt 2 flyglar å ömse sidor, därom, hwardera om 138 alnars längd, Ridhus, Stall, Laboratorium Chemicum, Wärdshus, m. m. Här underwisas 160 ynglingar, i allmänhet Cadetter kallade, uti åtskilliga wetenskaper, konster och språk, såsom Matematiken, Astronomien, Fysiken, Chemien, Natural-Historien, Geografien, Tactiken, Artilleriet, så wäl til sjös som til lands, Mekaniken, Skeppsbyggeri, Takling, Nawigation, Sjö-Evolution, Fortification, Fältmätningen, Gymnastiken, Historien, Moralen, Theologien, Fransyskan, Engelskan, Tyskan, Ryskan, Ritkonsten, Ridkonsten, och Danskonsten. Denna inrättning lyder under inseendet af en Canzler, samt styres af en Guwernör. Här finnes en Militär-Stat bestående af 1 Major, 5 Compagnie-Chefer. Lärarne äro 14 til antalet, hwartil komma 6 Exercitie- och Språkmästare. Carlberg, en Sätesgård uti Grums Sokn i Wärmeland, äger 18 tunnors höstutsäde, 60 dito wårutsäde, klent höbol, widsträckt skogsmark, men skogen är uthuggen, lera är rådande jordmånen. Mangårdsbyggningen af trä, är stor och prydlig. Carlfors, et Järnbruk uti Wärnamo Sokn i Småland, har 1 stångjärns- och 2 kniphamrar. Carleby, eller Karaby, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Onsjö Härad, är Annex til |
Reslöfs Pastorat. Marken är något backig och ojämn. Rådande jordmånen är stark lera, med mulljord blandad åwanpå leran. På skog är brist. Utsädet är 60 tunnor på Mantalet, när en tredjedel af jorden ligger i träde, för at beredas til nästa winter. Mantalen äro 7.5; År 1805 war Folkmängden 237. Kyrkan är belägen under 55 grad. 33 min. Polhöjd; 3.4 mil från Malmö. Carlgustaf, et Gewärs-Factori och Järnbruk uti Fors Sokn i Södermanland, har 1 stångjärnshammare med 2 härdar, 2 stålhyttor med 2 ugnar i hwardera, 6 knipphamrar, 1 mjölqwarn med 3 par stenar. Åbyggnaden bestående af twå wåningars trähus med därtil hörande åtskilliga flyglar, är ordentligt anlagd. Bruksbyggningarne mästadelen nya; wattuledningarne och dammarna til en stor del af huggen sten. Äger sig underlagt Gredby Gård. Utan skogstillgång begagnar sig af köpekol från kringliggande Soknar. Wärket tilhörer Kronan.[Dj 1] Carlholm, et Järnbruk uti Wässland Sokn i Upland, har en masugn, och 1 stångjärnshammare, tilräckelig äng, ansenlig skog, wacker mangårdsbyggning af trä, med en trägård. Carljohanstad, en regulier stad uti Nedertorneå Sokn i Norrbotn med räta gator, ej långt från Torneå, är anlagd år 1813. [Dj 2] [Dj 3] Carlsby, et Frälsehemman uti Krigsbergs Sokn i Östergötland, består, jämte torpen på ägorna, af 1.3 Mantal; äger 34 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, ansenlig skog, samt en wacker Mangårdsbyggning af trä, med en betydlig trägård. Carlsdal, et Järnbruk uti Hällefors Sokn i Wästmanland, består af 1 ämnes- och 1 urwälshammare med 3 härdar, samt har 700 skeppund stångjärnssmide. |
- Djurbergs tillägg:
- ↑ Carlgustafs Stad är anfördt endast med namnet Carlgustaf. Såsom uplysning tillägges at wärket är beläget nära til Eskilstuna, på wänstra sidan om Strömen. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1052]
- ↑ Här tillägges: At den håller i widd 130 tunnland. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1052]
- ↑ Staden är anlagd på en Landtudd i Hafsbandet, kallad Öustenkentä, 0.4 Mil från allmänna Landswägen, öwer 1 mil från Torneälfs mynne, och äwen så långt från Haparanda, uti den mindst bebodda delen af Nedertorneå Sokn, på et sterilt och med stora stenar upfyldt ställe, så at planeringen däraf skulle medföra mycken kostnad. Staden befinnes ännu i samma ödesmål som wid början af dess anläggning, när man undantager några uthuggningar i skogen, hwilka paradera med namn af gator på den öwer Staden grawerade planen. Här är wäl en hamn, men denna besökes ej af några almogens farkoster, såsom för mycket afsides liggande, och obeqwämt belägen för deras handel. [Ytterligare Tilläggning, s. 1089]
