|
UPL | ||
|
dels, Danmora och Morkala Soknar, äwensom utmed hafsstranden igenom Roslagen och i de Soknar som stöta til Mälaren, från Stockholm til Bro Sokn. I allmänhet kan landet anses at wara mera flackländigt än bärgigt; och är dess läge ej heller särdeles högt öwer hawet, utan äger mäst enahanda landhöjning öweralt. Bärgarterne på slättlandet, således i största delen af Upland, äro grå granit, hwari ofta hornblende tilkommer, och gör den sienitartad, såsom kring Norrtälje, Husby-Skederyd och Rö Soknar, på gränsen til Wästmanland och flerestädes. Stundom öwergår blandningen til en wärkelig uråldrig grönsten. I norra delen af Roslagen och utmed hafsstranden råder röd granit, med öwerliggande bäddar af glimmerskifer, stundom qwarts och bärgkalk, som i synnerhet förekomma i Häwerö, Harg, Börstel, Hökhuwud, Danmora och andra Soknar, i hwilken trakt äwen alla malmtilgångarne äro inneslutne. I Stockholm och utmed Mälaren utgör en wågskifrig, grå gneisartad granit allmännaste bärgarten, som ofta wisar en rostig yta af wittrad swawelkies, och stundom gångar af swart uråldrig tät grönsten, eller af tät hornblende. — De lösa jordwarwen bestå merendels af lerfält, hwarunder på många ställen wid 2 til 3 fots djup träffas lager af grå och rödaktig kalkmärgel, i synnerhet under den stora slätten, som omgiwer Upsala Stad. Af sandåsar tager en sin början i Stockholm, går förbi Järwa och Sollentuna, åt Husby-Långhundra, där den kallas Långåsen. En annan begynner wid Flötsunds Färja, löper i norr och söder förbi Upsala, genom Bäling och Björklinge Soknar och widare i norr mot Älfkarby. Den tredje upkommer från |
Mälaren wid Enköping, och löper genom Långtora öwer åt Härnewi och Torstuna. — Landet är i allmänhet jämnt, och jordmånen mästadelen särdeles bördig, så at här i landet gemenligen skördas så mycken säd, at landets inbyggare ej allenast hawa tilräckeligt förråd däraf til eget behof, utan ock kunna sälja ansenligt däraf til andra Landskap. Uti hawet utanför kusten befinnes en widsträckt skärgård, bestående af en myckenhet öar, skär och klippor. — Järnmalm finnes uti Dannemora, Film, Österlöfsta, Hållnäs, Wässland, Tierp, Wendel, Lena, Rasbo-Kil, Alunda, Börstel, Harg, Hökhuwud, Häwerö, Wäddö, åtskilliga Järngruwor i dessa Soknar äro ödelagde. Af andra skattbara mineralier finnes swawelkies, tantalum, kalk, tungspat, asbest, granat, hälleflinta, granit, qwarts-kristal, zinkblende, kopparmalm, blyglans, Tälgsten, talk, fältspat. — De största strömarne äro Dalälwen, Tierps-ån, Fyris-ån, Sagån. De största sjöar äro Mälaren, Temnaren, Erken, Ekolen och Skarwen. — Upland har i äldsta tiderne warit Konunga-sätet, samt haft sin egen Lag. Det förer titel af Hertigdöme. Dess Wapen är et Riksäple af guld med gördel omgiwet, och åwanpå et kors uti rödt Fält. Skölden är betäckt med Hertigdöms-Kronan. Korset och kronan äro fullsatte med ädla stenar. — Upland indelas i 3 Landsorter: Egenteliga Upland, belägen midt i landet, Roslagen, hwilken utgör östra delen af landet, är belägen emot hafssidan, och innefattar större delen af Stockholms Län, samt Fjärdhundra, som utgör wästra delen af landet, och hörer til Wästmanlands eller Wästerås Höfdingdöme. Upland utgör en del af Upsala Stift, består af 21 Prosterien, samt har |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/891
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
