| UPL |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
omkring 260000 inwånare; Staden Stockholm inbegripen. UPLAND, (Egenteliga). Detta utgör et Höfdingdöme, som jämwäl kallas Upsala Län. Det är beläget mellan 59 grad. 25 min. och 69 gr. 40 min. Polhöjd. Det omgiwes af Botniska hawet, Stockholms Län, Södermanland, Wästmanland, och Gästrikland. Det håller i längd 13, i bredd 5 mil, och i widd 52 qv. mil, andelen i Mälaren härunder begripen. Af denna widd håller det torra Landet 46 och Watnet 6 qvadr. mil. Marken är i allmänhet jämn, förnämligast uti södra och medlersta delen af landet, samt så bördig, at den bär säd ej allenast til inbyggarnes behof, utan jämwäl til afsalu. Deras förnämsta näringsfång i berörde trakter är åkerbruk. Den norra delen af landet, som gränsar til hawet, är ojämnare och bärgaktigare, samt har ej så fruktbar jordmån, som de förenämnde trakterne, men däremot finnes därstädes Järngruwor, Bärgsbruk och Hammarsmedjor, tämeligen ansenliga skogar, samt godt hafsfiske. Den största strömen är Dalälwen, hwilken flyter genom et stycke af landets nordligaste del och här faller ut i hawet; därnäst Fyrisån, hwilken flyter genom Upsala Stad, sjöarne Ekolen och Skarwen, samt wid Stäke faller i Mälaren, efter et lopp af 10 mil, Tierpsån, som är 8 mil lång och faller i hawet, Sagån, som skiljer landet från Wästerås Län och faller i Mälaren. Den största sjön är Mälaren, hwilken gränsar til hela södra delen af Länet; dess ansenligaste fjärdar i detta Län äro Norra Björkfjärden, Öknebofjärden, Brofjärden och Görwälen, Ekolen, Skarwen och Temnaren. — Länet är skattlagt til 3549 Mantal. År 1805 war Folkmängden 84141. År |
1810 war densamma 80577, däraf 38040 woro mankön och 42537 qwinkön; af denna summa bodde 5188 i Städerne och 75389 på Landsbygden. Öpna åkerjorden war 85078 tunnland, eller 3.675 qv. mil; utgör således omkring en fjortondedel af Länets areala widd. Samma år war utsädet: Tunnor, wete 1771, råg 19273, korn 18391, hafra 2230, blandsäd 2929, ärter 1366, potäter 2962, summa 48922. Skörden war: Tunnor, wete 10626, råg 115638, korn 110346, hafra 13380, blandsäd 17574, ärter 5464, potäter 20734, summa 293762. Då underhöllos 20806 hästar, 4732 oxar, 26912 kor, 14000 ungnöt, 45177 får, 12769 par dragare. År 1803 funnos i Länet 19 Järngruwor, malmwinsten war 72940 skeppund, 13 masugnar, 9 stångjärnswärk, 7 järnmanufacturwärk, smidet war 26231 skeppund, däraf 24646 privilegieradt och 1585 ämnessmide. — Höfdingdömet är indeladt i 6 Fögderien, hwilka innefatta 13 Härad, del af 1 Härad, 2 Städer, 61 Pastorat, 85 Soknar och Kapells-församlingar. Det utgör en del af Upsala Stift, hörer til Uplands och Stockholms Läns Lagsaga, samt Uplands och Roslags Bärgmästardöme. Följande förtekning wisar Pastoraten i Länet, deras areala widd, samt Folkmängd år 1810.
|
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/892
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
H h h
