|
WAL | ||
|
mangårdsbyggnad af trä, medelmåttig trägård, mjölqwarn. Walsta, en Herregård uti Swedwi Sokn i Wästmanland, består af 2 mantal, äger något öwer 20 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, tämeligen förswarlig åbyggnad af trä. Walsta, en Skattegård uti Klockrike Sokn i Östergötland, består af 1 mantal, äger 30 tunnors utsäde, hjelpelig skog, wacker åbyggnad af trä, hjelpelig trägård. Walsta, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, innefattar 4 Soknar: Walsta, Moderförsamling, Kymbo, Suntak och Wettak Annexer samt består af 50.6 Mantal. I Walsta och Kymbo Soknar är marken jämn och slät, den förra är utan all skog, och måste hämta sit behof af timmer, gärdsle och bränsle från kronoallmänningen Hökensås på 1.5 à 2 mils afstånd. Däremot finnes til Kymbo någon Sokneskog, som är delad hemmanen imellan, men otilräckelig och därjämte illa medfaren. Uti bägge desse Soknar är den rådande jordmånen swartmylla och tämeligen giwande. Wettak och Suntak Soknar bestå af skogsbygd; men skogen som tilhörer dessa Soknar är icke wäxtlig, dock i allmänhet tilräckelig til gärdsle och wedbränsle; fordras timmer til byggnad, så måste den sökas från andra ställen. Marken är i bägge Soknarne ojämn och backig; jordmånen består af sand och sandmylla. Råg och hafra äro därföre de wanliga sädesarterne som här wäxa. År 1810 war Folkmängden 1230, år 1750 war densamma 1159. — Walsta Sokn består af 26.7 Mantal. År 1810 war Folkmängden 403. Kyrkan är belägen under 58 grad. 7 min. Polhöjd; 6.2 mil från Mariestad. I Pastoratet finnas 7 Herregårdar: |
Grunnewad, Gimmened, Hårdaholm, Walsta-Gärdagården, Backgården, Kymbo-Jungfrugården, Suntak-Klostergården, Flata-Nolgården. Prästbolet består af 2 Mantal. Walstanäs, en Sätesgård uti Norrsunda Sokn i Upland, på en höjd wid Sjön Fysingen, äger 90 tunnors utsäde i god jordmån litet äng och skog, wacker åbyggnad af trä, 2 wackra trägårdar. Fiske i Fysingen. Walstena, på Kartan Wallstena kallad, en Sokn på Gottland i Norra Fögderiet och Bäls Ting, är Annex til Källunge Pastorat, samt består af 12.7 Mantal. Soknen ligger något högre än Källunge, samt har gemenligen mindre bördig åkerjord af ör och klapersten. Läget är jämnt och på wissa ställen grundadt på kalkstens hällar, som giwa tilfälle til stenbrott. Skogen som består af Gran, Tall och Ek är otilräckelig. Hasselbewuxna ängar giwa dock någon tillgång på bränsle. Gårdarne byggas af kalksten, med wackra och prydliga hus. Jordens odling til åker går med långsamma steg. Utsädet är 290 tunnor. Råg är allmännaste sädet och giwer blott fjärde kornet, ofta därunder. Sädesbrist är här icke owanlig, men äng och myrmark giwa hjelpeligt foderförråd. År 1810 war Folkmängden 227. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. Öster om kyrkan är belägen en slättmark, en åttondels mil lång, hwilka har mångfaldiga runda stensättningar från forntidens kummelålder och nyttjas nu til Exercitieplats för en del af bewäringen. Därjämte kan ock nämnas at för 14 à 15 år tilbaka stod på kyrkogården et owanligt högt och tjockt asketrä, hwaruti inwuxit en fastslagen hängande järnkedja af 2 alnars längd, med järnband på ändan. Wid |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/907
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
