WÄS |
| ||
och Falbygdstrakten samt Lugnåsen til en och samma daningstid; men Hune- och Hallebärgen, hwilkas Lager äro af annan beskaffenhet och ordning til annan period. Til yttre utseendet öwerensstämma alla at upstiga med afsättningar, trappwis öwer hwart Warf, och hawa på längre afstånd sedda, utseende af en stympad Kon, med en jämn plan åwanpå. De flästa Bärgen äro aflånga, i norr och söder utsträckta, för norra ändan branta, men mot söder långsluttande och täckta med lösa jordwarf, til et bewis at hafsströmarnes lopp som förändrat ytans utseende gått från norr til söder, hwilket äwen sandåsarnes och de lösa klapperstenarnes kosa från sin moderklyft öwer allt här i Riket ådagalägga. — Lugnåsen är af alla Öwergångs-Bärgen det längst i norr i norr belägna. Höjden är låg, skogwuxen, af 0.4 mils längd och knapt 0.25 mil bred. Den består af blott 2 Warf: Sandsten och alunhaltig Brandskifer, som swara mot de 2 understa warwen i Kinnekulle och Billingen. Skiferwarwet hyser, såsom wanligt, Lager af Orsten, hwaraf Kalk brännes. Kinnekulle, belägen utmed Wänern, hållande 1.5 mil i längd, med hälften så stor bredd, upstiger trappwis til en höjd af 132 famnar öwer wattnytan i Wänern. Den består af 5 wågräta Warf; underst och närmast Graniten, Sandsten; däröwer Alunbrandskifer med Bollsr och Lager af Orsten; sedan et mäktigt Warf Kalksten, därpå ombytande Lager af Ler- och Märgelskifer, samt öwerst Grönsten, som utgör högsta kullen, med ofta lodräte och i oordentlige Prismer sönderspruckne sidor. Röd Granit är Basis för desse Warf. Billingen och Falbygdswarwen utgöra en längd af wid pass 5 mil. Största bredden är |
2.5 mil twärsöwer. Af dess Warf, som äro i allt lika med Kinnekulles är det understa eller Sandstenen öwerallt sammanhängande, men Alunbrandskifers och Kalkstenswarwen äro fördelte i 3 stora Planer, hwarpå de enstakade kullarne, som utgöras af det öfra Skiferwarwet och Trappwarwet upstiga. Dessa höjder ligga i följande ordning från norr: Billingen, wid pass 2 mil långt; Brunnumsberget 0.12 mil; Bornaberget, ganska litet, Fåredalsberget, 0.75 mil, med några mindre i granskapet, såsom Högstenaberget och Gerumsberg, Mösseberg 0.5 mil och Olleberg 0.25 mil långt. Af dessa stå Billingen, Brunnums och Bornabergen på en gemensam kalkskiwa; Mösse och Olleberg på en annan, och öwer den tredje upstiga Högstena, Fåredals och Gerumsbergen. Det jämna kalkfältet mellan dessa höjder kallas i Orten Falan eller Falbygd, hwaraf största slätten inträffar omkring Falköping. Desse slätter äro täckte med bördige lösa jordwarf af mer och mindre kalkhaltig Lera. Huneberg och Halleberg ligga i skilnaden mellan bägge Länen, nära Wänern, wid pass 5 mil från Kinnekulle. Bägge Bärgen som äro åtskiljda genom en trång Dal på flere ställen knappt 330 famnar bred hålla tilsamman 1.25 mil i längd. Huneberg är på de bredaste ställen 0.75 mil och dubbelt större än Halleberg. Höjden öwer Wänern är omkring 40 famnar. Til wid pass twåtredjedelar af denna höjd äro sidorna merendels lodräta, sällan jordtäckte och långsluttande. Omkring foten är en lägre afsats, öwerhöljd af stenras, som bortgömer de understa warwen. Åwanpå äro de jämna, skogbewuxna och innehålla flera små sjöar. Bägge dessa Bärg, som wid danandet sannolikt blott ut- |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/966
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer