Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/98

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
DAL
DAL 87

allmänhet de wigtigaste näringsfången, men en ansenlig del af inbyggarne som wistas uti de koppar- och järnfyndige trakterne idkar jämwäl et fördelaktigt bärgsbruk. Emedan säden ej förslår til landets behof, så nödsakas inbyggarne, förnämligast de som bo uti norra delen af Landskapet, att söka sin föda i andra Landskap. De förtjäna sin näring annorstädes med rothuggning, tröskande, rödjande, murars upläggning, wedhuggning och dylikt arbete. De idka ock handel med laggkäril, näwer, slipsten, qvarnsten, kalk, och hwarjehanda järnredskap. De äro borta öwer wintern och komma åter hem igen wårtiden för at sköta jordbruket. — År 1810 steg Folkmängden til 118652. År 1805 til 124816. År 1800 til 122624. År 1754 til 100761. Den har således på 5 år 1805–1810 minskats med 6264; men däremot på 56 år 1754–1810 ökat sig med 17891. — Landskapet Dalarne förer titel af Hertigdöme. Wapnet är 2 pilar med silweruddar i kors öwer hwarannan satte, med en gyldne krona öwer i rödt eller blått fält. I anseende til Politiska författningen är Länet indeladt i 7 Fögderien; I anseende til den Cleriska uti 7 Prosterien; I anseende til den Juridiska uti 3 Häradshöfdingedömen; I anseende til Bärgswäsendet är här ett Bärgmästardöme, med 2 Bärgs-Fögderien; I anseende til Militären underhålles här et Infanteri Regimente, bestående af 8 Compagnien, utgörande 1200 man. — Landskapet innefattar 3 Städer, 35 Pastorat och Moderkyrkor, 8 Annexer, och 19 Kapell, utgörande inalles 43 Soknar. Mantalen äro 1760. Järnwärken äro 53, hwarwid befinnas 64 stångjärnshamrar. Årliga smidet är 3160 skeppund. — Huwudstaden heter Falun. De bägge öfrige Städerna äro

Hedmora och Säter. De ansenligaste järnwärken äro Ludwika, Larsbo, Fredriksberg, Grawendal, Siljansfors, Dalfors, Malingsbo, Horndal, Furudal, Norn och Grängsghammar. — Följande Förtekning wisar Pastoraten i Landskapet, med deras areala widd i qvadr. mil, samt den Folkmängd hwart och et af dem ägde år 1810.

Pastorat. Qvadr. mil. Folkm.
Falun 3.– 6350.
Swärdsjö 12.2 4641.
Sundborn 1.9 1273.
Wika 2.1 1561.
Torsång 0.8 952.
Skedewi 2.2 3093.
Hedmora 3.1 5341.
Husby 4.2 3895.
Garpenberg 1.6 1736.
Grytnäs 1.2 2238.
Folkärna 2.– 2562.
By 2.9 2568.
Säter 1.4 1985.
Tuna 9.2 7959.
Gustaf 0.7 1985.
Gagnäf 4.3 4712.
Söderbärke 5.– 3758.
Norrbärke 4.2 4548.
Grangärde 7.8 5112.
Floda 4.– 1792.
Nås 20.9 4526.
Malung 17.2 3700.
Lima 22.5 2264.
Bjursås 0.9 2058.
Ål 2.5 2054.
Leksand 12.– 9433.
Rättvik 13.4 6168.
Ore 9.2 1629.
Wenjan 11.2 1117.
Mora med Sollerö 19.6 6619.
Orsa 21.2 3846.
Älfdal 20.6 2588.
Särna 42.– 633.
Summa 288.– 118652.

Dalarö, en Sokn uti Södermanland, Stockholms Län och Sotholms Härad, är Annex til Tyresö Pastorat. Marken är ganska bärgaktig. Rådande jordmånen är sand. Skogen är knapt tilräckelig til wedbrand. År 1810 war Folkmängden 555. — Uti Soknen ligger en Ort som