|
WÄS | ||
war Folkmängden 537. — Wästkinde Sokn består af 15.2 Mantal. Marken är jämn, med undantag af wästra sidan mot Hawet, som är bärgaktig. Rådande jordmånen är sand och sandmylla; dock hawa några hemman åt östra sidan swartmylla med lera. Skogen är i allmänhet hjelpelig til bränsle och stängsel. Utsädet är 220 tunnor. År 1810 war Folkmängden 351. Kyrkan är belägen under 57 gr. 42 min. Polhöjd; 0.8 mil från Wisby. Wästlandaholm, en Sätesgård uti Skedwi Sokn i Wästmanland, består af 2.5 Mantal, med underliggande 4.75 Mantal, som brukas med eget Folk och awel, äger 90 à 100 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hwilket genom gjorde upodlingar, som årligen fortsättas, är upbragt från 300 sommarlass til 600 d:o. Skogen är ymnig beströdd med wackra löfparker. Mangården är ganska wackert och fördelaktigt belägen på en landtudd wid en Sjö kallad efter Gården Wästlanda Sjön. Byggnaden af trä, består af en huwudbyggning med 2 flyglar om en wåning, något gamla med en pavillon om 2 wåningar. En mindre trägård omgiwer gårdstomten; en större är nyligen anlagd något stycke från Gården, hwarest redan öwer 130 fruktträn äro planterade, utom hwarjehanda slags bärbuskar. Wästlingbyholm, en Sätesgård uti Fellingsbro Sokn i Wästmanland, består af 2 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, högländ och torr äng, hwilken genom circulation måste förbättras, för at wara hjelpelig, något skog, men ej tilräckelig för fulla behowet; mangårdsbyggnad af trä men gammal och förfallen, knipp- och spiksmide, som ej driwes med egna kol. |
WÄSTMANLAND, et Landskap i Regionen Swealand, är beläget mellan 58 gr. 40 min, samt 60 gr. 16 min. Polhöjd. Det omgiwes af Dalarne, Gästrikland, Södermanland, Nerike och Wärmeland. Det håller i längd, från öster til wäster, 13 mil, i bredd, från norr til söder 9, samt i widd 82 qv. mil. Det förer Titel af Hertigdöme. Dess Wapen är 3 brinnande bärg i witt fält. Skölden är betäckt med Hertigliga kronan. Uti hedniska tiden har det haft sin särskildte Fylkes Konung och egen lag. En trakt af Landet, däromkring Bärgslagen nu befinnes, har i hedna dagar bliwit kalladt Järnbäraland. Slättbygden plägar af de åwanföre i skogstrakterne boende kallas Rumbolandet. — Wid gränsen til Wärmeland och Dalarne deltager det i dessa Landskapens bärgiga läge. Den delen som stöter til Upland och Mälaren är däremot slät och flack. Högsta ryggen af den huwudlandtrygg, som från gränsen af Norge och Wästerdalarne fortsätter Seweåsen utmed wästra Dalälwen, grenar sig uti Nås Sokn i Dalarne, söder om Sjön Närsen. Huwudlandtryggens köl löper öwer Säfsnäs Sokn in i Wästmanland, går mellan Hällefors och Julsjö Soknar wäster om Nora Stad, och widare i Söder genom Nerike och Wästergötland. Den sidolandtrygg, som skiljer sig från huwudlandtryggen i Nås, fortsätter åt öster genom Grangärdes, Norrbärkes och Söderbärkes Soknar, in i Wästmanland, genom Norberg, Möklinta, Enåker och Huddunge Soknar, åt norra delen af Upland, under beständigt aftynande höjd. En annan gren utgår från huwudryggen i Landskapets södra del wid gränsen til Nerike, löpande åt öster ge- |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/981
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer