Sida:Dodens Engel 1851 0026.jpg

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

16



   Hvad vore Tron, om den icke låge
En klarögd perla på hjertats grund,
Och upp till himmelen stilla såge,
Då skalet brister i mognans stund?
        Den sköna hvilan
        Gör slut på plågan ...
        Och — blixtrar bilan,
        Och flammar lågan,
Martyr! se himmelen öppnar sig,
Och kronan räcker Försonarn dig!



   Hvad vore Dygden, om lifvet vore
Med stoftets flämtande gnista släckt?
Du förste Gustaf! Du andre Store!
Du frie, modige Engelbrekt!
        Och alla visa,
        Och alla ömma,
        Som menskor prisa —
        Och menskor glömma!
Hvad vore ömhet, förstånd och kraft,
Om endast grafven till mål J haft?