OSCAR WILDE
(1854—1900)
Oscar Wilde räknas till den engelska litteraturen, men var egentligen född i Dublin på Irland, där hans far var läkare. Han fick sin uppfostran i Oxford, där han tillgodogjorde sig de drag i tidens konst- och litteraturuppfattning som passade honom och bl. a. grundade en estetisk riktning, som rönte äran att parodieras i en opera.
Wilde fortsatte sin uppfostran med resor till Italien och Grekland och började efter sin återkomst att skaffa sig rykte som spirituell salongsestet, som intellektuell dandy, för att ta upp ett gammalt ord, som nära hänger ihop med hans attityd av kvick och sprättig dagdrivare. Denna sida av hans väsen kommer framför allt fram i de fyra komedier han utgav. I dessa, av vilka de mest kända är Lady Windermere's Fan (1892; Solfjädern) och The Importance of Being Earnest (1895; Mr Ernest), betyder den cyniskt kvicka dialogen allt och den karikatyrmässiga personteckningen ingenting. Samma ideal kommer till uttryck i en rad prosaberättelser t. ex. The Canterville Ghost (1887; Spöket på Canterville), en uppsluppen satir över tomheten i engelsk bördstradition och flåsigheten i amerikansk framåtanda. Den förra hade Wilde blott alltför ofta tillfälle att observera på nära håll, den senare kände han från en föreläsningsturné i Förenta staterna. Men även om man bortser från den aktualitet hans snärtar kan ha i dag, ter sig Spöket på Canterville som en ovanligt läsbar historia genom sin säkra komposition och sitt överdådiga spexhumör.
Hans program: Konsten för konstens egen skull, kommer också till synes i de sagor han utgav, vemodiga berättelser
