Sida:Drömmens uppfyllelse 1916.djvu/54

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

— 44 —

och han grabba tag i både stubben och kortena och flög i väg med dem med ett brak som det värsta åskdunder. Å Joe och drängen trilla baklänges så rädda blev di. Milty säjer, att den svarte karn var självaste den lede, var det det Anne? Herr Kimball i spencervale ä mycke skuk och di ska föra honom till Skukhuset. Vänta ett tag mens jag frågar Marilla om de är rätt stavat. Marilla sa att han ä stollig så han ska inte till Skukhuse han ska på Dårhuse. Han tror han har en orm inne i sig. Hur kan det kännas att ha en orm inne i sej Anne? Hu va ja tycker den ska slingra sej i ens mage. Fru Lawrence bell är också sjuk, men fru Lynde säjer att hon funderar för mycke på vad för sorts krämpor hon kan ha och att de är hela Skukan.»

— Jag undrar, sade Anne och vek samman brevet, vad fru Lynde skulle tänka om Philippa.


VI.
I parken.

— Vad ämnar ni ha för er i dag, flickor? frågade Philippa, när hon en lördagseftermiddag tittade in genom dörrspringan till Annes rum.

— Vi tänkte oss ut på en promenad i parken, svarade Anne. — Jag borde förstås stanna inne och sluta min blus. Men det går inte att sy på en dag som den här. Det är någonting i luften, som kommer mitt blod att rinna fortare och min själ att jubla. Det skulle rycka i mina fingrar, och varenda söm skulle bli på sned. Så därför ämna vi slå oss lösa och vandra ut till furorna.

— Hur många menas egentligen med »vi»? Någon mera än du och Priscilla?

— Därmed menas ävenledes Gilbert och Charlie, och vi ska med största nöje också mena dig.

— Men, sade Philippa melankoliskt, i så fall kommer jag