Skollärarens brud.
metodister. Vore ni metodister, skulle hon aldrig sätta sin fot i ert hus.
— En högst utpräglad karaktär, småfnittrade doktor Dave. — Den mest inbitna manhaterska, som går i ett par skor — numro 42, skulle jag tro.
— Sura rönnbär? undrade Gilbert skrattande.
— Nej, härvidlag är det inte sura rönnbär, svarade kapten Jim allvarligt. — Cornelia hade kunnat välja efter behag, när hon var ung. Till och med nu behöver hon bara säga ett ord för att sätta fart i de gamla änklingarna. Hon har den vassaste tungan och det bästa hjärtat i hela Fyra vindar. Så fort någon råkar i bryderi, så är hon till hands och försöker hjälpa på det allra vänligaste sätt. Aldrig säger hon ett ont ord om en annan kvinna, och om hon rackar ner på oss odågor till karlar, så ä’ vi nog så pass tjockhudade, att vi stå ut därmed.
— Hon talar alltid väl om er, kapten Jim, sade den gamla doktorinnan.
— Ja, jag fruktar det. Jag är inte alls trakterad därav. Jag får en känsla av, att det är någonting konstigt, rent av abnormt, med mig.
VII.
Skollärarens brud.
— Vem var den första unga nygifta frun, som kom hit till huset, kapten Jim? frågade Anne, när de sutto framför den flammande brasan efter kvällsvarden.
— Hon kanske hör ihop med den historien, som påstås vara förbunden med huset, sade Gilbert. — Någon sade mig, att ni kände till den, kapten Jim.
— Jo, det stämmer nog. Jag skulle tro, att jag är den ende nu levande människa i Fyra vindar, som kan komma ihåg skollärarens brud, sådan hon var, när hon kom till Prins Edwards ö. Hon har nu varit död i trettio år, men hon hör till de kvinnor man aldrig glömmer.
