På Fyra vindars udde.
hur vaksam och rar han än varit, men var det så, att han ville hellre ha sin sista viloplats bredvid hunden än bredvid henne, så fick det ju bli som han önskade. Alexander Elliott var annars lika enveten och istadig som en åsna, men hustrun tyckte han om, så han gav efter och sa’: »Begrav mig då var sjutsingen du vill. Men när ängelen Gabriel blåser i sin trumpet, väntar jag, att min trogne hund ska lystra lika väl som jag själv, för han hade då lika mycket själ som allt pack på två ben, det må nu heta Elliott eller Crawford eller MacAllister.» Och det blev hans sista ord. Vad nu denne Marshall anbelangar, så ä’ vi alla vana vid honom, men jag kan förstå, att på en främling måste han göra ett högst kuriöst intryck. Jag har känt honom, alltsedan han var tio år gammal — han är femtio nu — och jag tycker bra om honom. Han och jag ha varit ute och torskat i dag. Det är nästan allt vad jag duger till numera — då och då fånga en torsk eller en forell. Men så har det inte alltid varit — jag har nog brukat göra annat också.
Förste styrman gjorde sig nu påmind genom att hoppa upp i kapten Jims knä. Han var ett praktexemplar av kattsläktet, med ett ansikte så runt som en fullmåne, livliga gröna ögon och väldiga vita, när han låg, alltid dubbelvikta tassar. Kapten Jim strök sakta hans sammetslena rygg, och han satte maklig och belåten den långa svansen i vädret.
— Jag har just aldrig varit svag för kattor, förrän jag hittade på Förste styrman, sade han till ackompanjemanget av kissens ljudliga spinnande. — Jag har räddat hans liv, och när man räddat ett djurs liv, måste man hålla av det. Det är ju näst intill att skänka livet. Det finns en del förfärligt tanklöst folk här i världen, fru Blythe. En del av stadsborna, som ha sommarnöje på andra sidan bukten, äro så tanklösa, att det gränsar till grymhet. De hålla kattor där om sommaren och kela med dem och föda upp dem med läckerbitar och styra ut dem med sidenrosetter och pinglor om halsen. Så fara de sin väg på hösten och lämna kattorna att svälta och frysa. Jag blir het, bara jag tänker därpå… En dag förra vintern hittade jag en stackars död kattmamma på stranden, där hon låg
63
