Sida:Drabanten del 2 1888.djvu/124

Den här sidan har korrekturlästs

120

gnostiska[1] sekterna betecknade dermed antalet af årets dagar. Efter de grekiska bokstäfvernas värde under den tid de ännu begagnades såsom siffror gifver oss nämligen detta ord siftertalet 365. Räkna vi också kedjans små länkar, så skola vi finna att deras antal utgör jemt 365. Men ej nog härmed. Addera vi siffrorna 3, 6 och 5 tillhopa så få vi siffertalet 14, som återigen motsvarar eller betecknar bokstafven O, hvarigenom vi återkomma till den betydelse, som vi redan angifvit, och till hvilken man för öfrigt mer än ofta återkommer, såsom principielt och följdenligt betingande karaktären af och vilkoret för hvarje ordens afrundade enhet i och för sig sjelf.

De två nycklarne, som ligga på det ena bordet, beteckna nycklarne till himmelen och till helvetet. De äro alldeles lika. Menniskans uppgift och pligt är att skilja dem emellan. Det torde vara svårt nog ibland, men hvar och en fär skylla sig sjelf. Dolken och palmqvisten på det andra altaret betyda: i vår hand ligger krig och fred.

Allegorien med ljusstaken torde vara tydlig för en och hvar. Den absoluta magtens krona med spiran i midten betecknas härmed endast vara berättigad såsom en ljusets, en upplysningens magt. Med kronans sex spetsar och spiran i midten utgöra de deröfver i sina små oljekärl brinnande lågornas antal tillhopa sju. Vi hafva således här tabernaklets heliga, sjugrenade stake.




Storartade och praktfullt anslående voro emellertid de lysande anordningarna.

Så måste det väl äfven vara, då vi upplysa, att vi befinna oss midt i kretsen af det på sin tid i händelsernas gång så mägtigt, kanske mäptigast ingripande ordensförbundet; Solens riddare[2]. Alla dekorationerna utgå och återgå här också från och till solen.

Genom att anlita och begagna sig af kanske de vigtigaste sammanhållningsmysterierna från ett stort antal andra ordnar och på ett snillrikt sätt forma och sammansmälta dem till ett stort, nytt helt, hade detta förbund, detta ridderskap, lyckats att bilda ett slags företrädesvis magtegande och öfverordnadt förbund öfver ett stort flertal sidostälda ordnar, för att ej säga, öfver dem alla. Detta förbund gick också i sina uppgifter till det yttersta. För detta förbund fans endast bibeln till så långt, som det gamla testamentet sträckte sig. Det yrkade icke något annat samhälle än det rent menskliga. Vinkeln betydde inom detta förbund, att gud gjort alla jemlika; den kubiska stenen, att allas handlingar kuberade hvarandra inför det högsta väsendet. Ytterst var deras

  1. Benämningen gnostiker är ett grekiskt ord. Gnosti var första ordet i den kända inskriften i solens tempel: Gnosti seavten: känn dig sjelf.

    I sin symboliska och allegoriska teknik utveckla sig alla ordnar ur gnostikernas — och dithän hörande sekters — sinnebildliga verldsåskådning.

  2. Se Abbé Barruels Jacobinismens historia.