212
det franska så kallade Magdalenalägret. Prinsen af Coburg skall, sedan fienden sjelfvilligt lemnat Vestra Flandern, marschera på fästningen Maubeuge. Vid Maubeuge hafva fransmännen ett ganska starkt, af floden Sambre betäckt läger, hvilket de allierade nu ämna angripa.
— Från London skrifves den 27 September att kabinettskonseljen den 24 beslutit att, i anseende till den sena årstiden, belägringen af Dünkirken kommer att uppskjutas, hvaremot amiral Jarvis med en flotta och general Gray med åtskilliga regementen komma att afgå för att angripa den franska besittningen Martinique i Vestindien.
— Under samma dato skrifves från Zweibrücken, att de allierade slagit fransmännen såväl vid Bliescastel som vid Schweigen. Vidare rapporteras, att de allierade passerat Sambrefloden, hvarvid fransmännen förlorade några strandbatterier.
— Äfven vid öfre Rhen hafva de allierade haft framgång. Den 14 dennes slogo preussarne Moreau vid Pirmasens, och österrikarne äro under anryckning mot Vaubanslinierna mellan Weissenburg och Lauterburg.
— Spaniorerne och portugisarne hafva öfverstigit Pyrenéerna och tillkämpat sig flere segrar, hvaribland de vid Villelonge och Ville-Franche.
Drottningen både hörde och icke hörde Actons redogörelse.
— Jag är allt för orolig, yttrade hon, att kunna rigtigt lägga märke till edra ord. Tusende gånger frågar jag mig hvarje ögonblick, om Frankrike skall kunna bestå?
— Omöjligt, ers majestät, fullkomligt omöjligt, inföll Armfelt. Det är omringadt på alla sidor af de koaliserade arméerna och sönderslitet inom sig sjelft. I vestra Frankrike har Vendée rest sig. I det norra och södra har kontrarevolutionen likaledes lyft sitt hufvud. I departementet Calvados har folket gripit till vapen med den tappre Felix Wimpfen i spetsen. Resningen i Bordeaux, Marseille, Toulon, Lyon o. s. v. är våldsam. Man kan beräkna att omkring en tredjedel af Frankrike rest sig emot revolutionen. Visserligen gaf sig Marseille den 25 Augusti, men lågorna torde väl snart nog åter flamma upp.
— Toulon är för öfrigt ju redan i engelsmännens och spaniorernas händer. Hela Medelhafvet beherskas i närvarande stund af deras flottor. Man kan lita på amiral Hood.
— Sedan generalerna La Fayette och Dumouriez öfvergifvit Frankrike och Beauharnais med flere begärt afsked samt generalerna La Roane, Desbouy, Dagobert, Ferrand, Kilmain, Custine, Ligonier, Westerman, Menoca med flere blifvit anklagade för förräderi och fängslade samt till en del redan guillotinerade, sakna de franska arméerna till och med dugliga anförare.
— Menskligt att döma, är Frankrikes undergång gifven. Jag kan ej förstå annat. Några underverk ske ej i våra dagar.
— Välan då, återtog drottningen, så låta vi då depescherna afgå.
